Rövarliv och stilla stunder

Halvårsrapport

2011-03-09T11:43:00.035+02:00

Dags att ösa med rejäla tag...här har mer än ett halvår rusat förbi utan att bloggen har blivit uppdaterad. Nu såhär på vintersemesterns sista dag ska vi åtgärda den försummelsen.

Här kommer Rövardottern i full fart trots sträng kyla, vintern har varit svalkande i år igen.

Rikligt med snö och klarblå himmel lockade ut mamman med kameran en söndageftermiddag... bra för kropp och själ att vistas ute i allt de vackra vita. Fotograferingen har förpassats till hyllan för en tid men nu ska det bli ändring i den saken. Åtminstone kändes det så den dagen, om tiden sen faktiskt räcker till är ju en annan femma...

Rövarbabyn är inget spädbarn längre! Ellen är en stor tös på 3 år och hon har varken napp eller bjölja. Förstår sej på styling gör hon också, här är hon hårmodell åt storasyster och viktigt att få allt på bild är det också.

Sportlovet i pulkbacken vid Bergö, i början av veckan var det super men mot slutet av sportlovet blev gupparna så isiga att de rent av är farliga. Roligt var det hur som helst, och ingen ådrog sej några allvarligare skador.

Roligast av allt är kanske att få varm kakao och smörgås? Åtminstone är det sådant man själv minns från barndomen och gärna vill ge sina egna barn att bära med sej i resurs-bagaget. Det är nämligen föräldrars ansvar att se till att barnen har det så att de kan fylla på med positiva saker i sitt resursbagage, ryggsäcken med tråkiga erfarenheter fylls tyvärr på nästan av sej själv genom livet, och har vi inte motvikt börjar allting luta!

Konstverk som vi inspirerades till genom en sida på nätet som Ronja hittade. Vanlig vattenfärg penslas ner i vattenfyllda plastbyttor av olika storlek, och så här fina iskakor för man då att göra installationer av.

En till av rövarna som avklarat vattkoppor. Nu är det bara minstingen kvar och ännu är det många dagar kvar av inkubationstiden, Ronjas koppor är väl synliga ännu trots att de har torkat ihop till mörka prickar istället för vätskefyllda blåsor som på bilden.

Här har vi Ellen på sin 3-årsdag den 16 januari. Något egentligt barnkalas behövdes inte än i år. Lilla prinsessan var helt nöjd med mor- och farföräldrar och moster och morbror och kusin. Tids nog blir det krav på busiga kalas med många kompisar.

Bästa lekkompisen har de båda hemma. Flickorna grälar nästan aldrig och är måna om att den andra har det bra. Vilken lycka att ha en syster som är nästan jämngammal! Här är det en prinsess-fe och ett odjur, eller nåt i den stilen...påhittiga är de.

Skrinnskorna har vi också hunnit pröva i vinter. Ellen vågar dessvärre inte röra en fena, och det gör hon rätt i, hon bara faller...men man måste inte kunna skrinna när man just har fyllt tre år. Förresten går det att skrinna med vanliga skor också, så de så.

Kalla mörka vinterkvällar är det datorspel och tv som gäller, det blir rätt mycket av det, för oss alla. Fibernätet byggdes ut i vinter och gör det ännu roligare att surfa, plus att det är en stor fördel med re-tv - det finns alltid något att titta på.

Ellen spelar på moffas trummor, mycket ljud har det och roligt ser det ut att vara.

Mellan varven måste man sova och det gör man helst i husets bredaste säng. Tillsammans förstås. Ronja planera och funderar enligt "fixa-rummet" men när det kommer till kritan vill hon ha nytt rum bara för att ha saker i, att det skulle vara ett eget sovrum har hon inte tänkt sej.

En bild på jultomten måste bara med så att ingen missar att Rövarfamiljen har firat jul även denna vinter. Traditionsenligt bjöd vi farfar på tomtegröt på julafton, såg Kalle Anka och väntade på julgubben. På juldagen träffas vi hemma hos mommo med alla syskon och syskonbarn och äter storslagen julmiddag. Denna julen var inget undantag.

Ronja fick vara Lucia på dagisets julfest och därför måste Ellen få vara Lucia hemma. Alla nöjda och belåtna.

Trötta, solbruna och glada flickor som fick vara 2 veckor i Turkiet i höstas. Samma hotell som för två år sedan. Två år mer slitet...men behändligt att känna till hur allt ska gå till.

Storebror tonåringen var också med och här är det bananhandel på gång. Solvarma söta små bananer fick fylla magarna när det inte hittades något matställe vid den basar vi hade åkt med bussen till.

Några dagar på stranden med härligt varmt vatten och stora vågor, inga maneter eller annat otyg råkade vi ut för heller...förutom då en kamelförare som trodde han skulle få pengar för att han bjöd på en åktur.

En dag hyrde vi bil och körde upp i bergen och hann inspektera några små samhällen och många fina utsiktsplatser.

Semester med barnen går ut på att ha tålamod. Sand, saltvatten och sol, äta och dricka, var är nyckeln och vem ska på wc? Sök solbrillor och vem ska sova nu? Mer sand och mer sol...våta handdukar och glass som smälter, en öl till och låt bli att stänka vatten!

Första veckan hade vi sällskap med goda vänner och då fattades inte sysselsättning eftersom barnen leker så bra tillsammans, andra veckan var lugnare och vi hann få hemlängtan. All Inclusive maten börjar även den kännas enahanda när man ätit den i två veckor.

I stort en perfekt semester förutom Ellens allergiska reaktion som krävde läkarbesök och medicinering, och så pappans axelluxation, som sådär i all hast måste fixas av en handlingskraftig rövarmamma;-) Nu är rövarpappans axel opererad och han har varit sjukskriven och hemma med flickorna tre månader denna vinter, vilket har varit bra för barnen och bra för mamman som arbetar mer än man egentligen ska.

Denna bild är tagen i september strax innan vi reste iväg, lingonplockning på schemat. Senaste blogginlägget är från Ronjas födelsedag vilket ger ett hopp i tiden från juli till september så vi kan anse att vi är uppdaterade nu. Förrförra inlägget visar påskhäxor...hmmm, det är snart dags för det igen! Tror vi ska gå in för att blogga en gång i halvåret nu och inte varje dag eller vecka, så är det mer realistiskt.

Tack för besöket, och välkommen åter!

Ps, ett av rövarbloggens inlägg har blivit kändis i Sverige, se kommentarer på inlägget om tillökning på pälsfarm och bloggen du hittar på denna länk.

Sommar

2010-07-05T22:48:00.001+03:00

Sommar betyder semester, ledighet, sol och bad, äventyr, trädgårdsprojekt eller bara lata dagar. Sommar är glass och mygg och ljusa nätter och soleksem. Sommar är blommor och utelek och nypotatis med sill och barfota barn och jordgubbar med grädde. Sommar betyder också att Ronja fyller år.

Elin, Linn, eller kanske rentav Johanna, skulle hon heta...den efterlängtade dottern som efter många om och men äntligen meddelade sin ankomst 5.7.2005. Mamma mådde dåligt och var inne på avdelning och igångsättning hade testats i två dagar utan resultat. Men så en varm natt efter en riktigt het och solig dag så blev det allvar av och på två timmar var det klart och det var bara bara lycka. Babyn var en frisk flicka och liknande mest en trollunge, svart hår, svarta ögon, trubbig näsa, absolut bara en Ronja, det kunde inte bli annat. Och idag är det precis 5 år sedan! Grattis Ronja!!!

Halvägs genom sommarens semester har vi hunnit med en hel del skoj. Midsommarhelgen tillbringade vi på villan. Badade bastu och simmade i havet, grillade och gjorde sånt som hör midsommar och villaliv till.

Vädret har varit helt fantastiskt bra och det betyder att solen har lyst på oss, det har regnat någon skur ibland för att vattna och det blåser för att hålla mygg borta, men mest är det bara varmt och soligt, helt perfekt. En kväll tog vi en tur med bilen till vackra Seljes, det har blivit en tradition att besöka stället en gång varje sommar men det var första gången barnen simmade i Seljessjön. Riktigt barnvänlig strand, tyvärr fanns det ingen möjlighet att köpa något men så fick istället Maggies grillbar servera oss kvällssmörgåsar efter simningen.

Lilla buset Ellen påminner om sin storebror i vattnet, ingen rädsla och inget förstånd, ut och dyka bara, hon är lika gärna under ytan som ovanför och rörelserna skvallrar om att hon inte kommer att ha några problem med att lära sej simma. Här har havsdjuret strandat på Fäboda och ger sej tid att leka i sanden en stund.

Lycka är stora och små fotspår tillsammans på stranden. Ingen sommar utan Fäboda, minst en hel dag med matsäck behövs för att fylla på solenergi för kropp och själ. Vattnet var förvånansvärt varmt redan och alla vågade utan problem doppa sej. Uppfriskade och ändå skönt trötta i kroppen smakade det sen bra med kebab från Korv-Görans.

Nästa strandutflykt gick norrut, till Ohtakaris vita sanddyner. Ett litet nödstopp utanför Lochteå, akut behov av kex och saft. Kaffe kan man dricka ur plastglas på fot också, om någon undrade...

Inget foto ger rättvisa åt Ohtakari, vägen i mitten och sanddyner och hav på bägge sidor - hur fångar man det med en bild?

Lättare är att fånga en närbild av de här vackra blommorna som det fanns rätt gott om på stranden, vad är det för en blomma?

På hemvägen kör man förbi Kälviå och Toivonens gård och då kan man inte låta bli att stanna till lite. Men eftersom klockan var nästan kväll och vi var inne på djurparken ifjol så valde vi att bara leka lite i parken utanför och äta SIA-glass gick också bra. Förresten ser man många djur och saker utan att gå in genom porten. Eller så gör man som minsta buset så man tar sats och rusar in och ser hur långt man hinner innan någon hämtar en...men det hann ingen få på bild.

Ledig mamma ska vara barnens mamma men när de sover kan man njuta av ett glas rött ute på terassen. Vi är rika som har fyra årstider, kontrasten till vinterns köld och mörker gör att vi förstår att uppskatta de ljumma ljusa sommarnätterna.

Förresten, på tal om nätter, hann någon se sländan som flög förbi i solnedgången? Eller var det bara mamman med sitt vinglas som såg en dansande fe?

Ursäkta, vi glömde häxorna!

2010-05-12T11:04:00.000+03:00

Det var ovanligt mycket snö kvar ännu vid påsk och småhäxorna hade arbetsamt att ta sej fram me långa kjolar. Hungriga blev de och korven som grillades smakade bra.

Tidigare på påsklördagen ställde de upp för fotografering när de gjort sej klara för att gå sin runda. Fickan full med påskbrev vikta på det riktiga sättet, och efter någon timmes vandring från gård till gård var både kaffeppanna och handväska fylld med kolhydrater och tillsatsämnen, eller godis heter det visst.

Rövarmamman med make klär också ut sej, och detta är inte påsk, fast man skulle kunna tro det med förkläde och duk på huvudet...

Vårens första varma dag och dagis har prickat in just den kvällen för sin årliga vårfest. Denna gång hölls den på Fornstugan och man skulle vara klädd gammaldags och ha picnickorg med. Gissa om barnen var ivirga att komma iväg? De fick alla varsin ros nu när terminen snart är slut.

Några stationer för sysselsättning hade ordnats och här provar Ronja och Ellen de hattar de fått lära sej vika. Fiiiina saker. Men "förr i vääde" hade man inte så mycket leksaker att välja mellan. Barnen fick också laga en sorts leksak av ett snöre och en knapp men det tycktes inte intressera rövarungarna.

Ringlekar, det var väl små grodorna och några andra. Så härligt att se alla små med kjol och förkläde, småflickor kanske borde kläs så fortfarande, det är så gulligt!

Efter dansen smakade det bra med lite saft och Mariekex. När började de tillverkas, fanns de "förr i vääde"? Nåå, föräldrarna hade packat knäckebröd och ost i smörpapper och så dracks det kaffe ur plåttermos...det var väl tidsenligt kanske, och gott också, och nästa LCHF.

Ungefär mitt i bilden sitter Ronja. Barnen hade övat in flera sånger och de sjöng faktist riktigt bra, men så hade de många tanter med också som höll ton.

Ellen sitter i favorit-tantens famn. Flickebarnet strålar som en sol och ingen kunde tro att hon nyss haft hög feber. Och haltandet efter olyckan för några veckor sen märks nästan inte alls och hon till och med sprang omkring med de andra barnen ikväll.

En riktigt trevlig vårfest tar ändå slut och orken också, dags att gå hem...

Första maj

2010-05-02T10:14:00.006+03:00

Vappenfestligt hos rövarna. Ballonglekar inomhus detta år.

Vädret lockade inte till utflykt på första maj heller, men majkalas ska det vara så det blev en biltur till villan för att kolla om det skulle gå att ta sej fram.

Vi följer stigen ner mot havet...240 meter längs en snöig skogsväg blev ganska tungt för Ellen och också för de som skulle bära henne och kaffeväskan. De större barnen följde ivrigt färska älgspår.

Gissa bajset. På tal om det, lite bedrövligt att snödrivorna varit så massiva denna vinter att varken hundar eller katter har orkat ta sej bort från plogade gångar och vägar för att uträtta sina behov - det som göms i snö...

Ingen kände för att ta ett dopp. Känns overkligt att det om en månad ska vara sommar!

plåtburkar från dagis

2010-03-14T14:00:00.000+02:00

Måste bara få visa de här fina sakerna som flickorna fått göra på dagis.

S som i...

2010-03-05T16:04:00.007+02:00

S som i snö, S som i sportlov och S som i semester... hos rövarna är det snöröjning på programmet nästan varje dag. Skönt att vara ute i friska luften och träning fås utan gymavgift. Barnen vältrar sej i drivorna och så mycket snö har ingen sett tidigare.

Lekstugan har befriats från snötyngden och på andra försöket gick det utan mankemang. Vid första försöket för några veckor sedan hoppade en axel ur led när pappan skulle föröska få ner snön med en "snöskutto" i barnstorlek...

Ingenting brutet och inga urhoppade leder och rejält mycket mindre snö på taket, men hjälp vad plåt kan vara hal! Storebror hoppade och landade mjukt i en driva.

Inte alls så lätt at ta sej fram när man inte ens är en meter lång själv. Ellen är ändå nöjd med att får vara ute, inget gnäll trots snö i handskar och skor och man sitter fast i drivan ibland. Föräldrarna är inte lika nöjda, snöröjning börjar kännas lite enahanda, speciellt när ingen av oss har axlarna i skick.

Vanlig vardag

2010-01-25T20:15:00.000+02:00

Rövarmamman tänkte berätta lite i ord och bild hur en helt vanlig vardag ser ut...

Så här skönt kan man sova när man är 2 år, synd att väcka ett barn före halv 7 på morgonen, men ofta vaknar de av sej själva. Morgonmålet får de på dagis så det gäller bara att få kläderna på.

Hoppsan, vem sover i spjälsängen! Ronja som kommer smygande nattetid blir hänvisad till Ellens tomma säng för att Ellen sover i parsängen och det blir så varmt å trångt med 4 i sängen. Ronja är den som är mer svårväckt och har lite sämre morgonhumör...

Ute är det kallt, mörkt och vackert med snötunga träd och buskar. Mycket kläder ska på innan vi går till bilen med alla våra väskor, Pappas matväska, Mammas handväska och portfölj, flickornas ryggsäckar och ofta nåt blöjpaket eller skidutrustning eller nåt annat att släpa på.

In i bilen och ut ur bilen och in genom grinden vid dagiset..väldigt viktigt att få gå själv och att bära sin ryggsäck själv, löns inte att stressa, lämning på dagis måste få ta sin tid.

Ronja går själv in till stora sida och klär av sej och tar tossorna på...

...Ellen är ännu för liten att själv orka få upp dörren till lilla sidan. Mamma går med in och hjälper lite med att få av ytterkläderna.

Skorna ska av i farstun, mössa och handskar tar stora flickan bort själv. Nappen får vi placera på hyllan. Ett högt och glatt "hej" ropar Ellen alltid så fort hon kommer innanför dörren, hon är lika glad åt alla tanter oberoende vem som råkar vara på jobb.

Efter att ha rapporterat med tanten och kramat flickorna och utfört Ronjas avskedsritual som innebär bla slängkyssar genom glaset på ytterdörren, så bär det av mot Kokkola.

En knapp timme i bilen och man hinner både lyssna på radio och mp3 och tala telefon eller bara tänka en hel del...

Vissa morgnar åker man in på en grön våg och andra får man stanna vid varje trafikljus, det påverkar färdtiden rätt mycket. Väl framme ska det ställas in motorvärmaklocka, hittas nycklar och låsas bilen och låsas upp dörrar och hittas arbetsskor. Packas upp dator och startas upp och tändas lampor, gås igenom lappar på skrivbordet. Dagen har börjat för Rövarmamman, smilet är på och vuxentålamodet kopplas till. Glömd är den översvämmande diskbänken hemma, bilköerna i rusningstrafiken, mattepluggande med sjätteklassister och egna räkningar.

Pappan hämtar flickorna på dagis och de hinner både leka och äta innan trötta mamman anländer till hemmet. Kvällen ägnas åt mys i soffan och bus med barnen, förhörande av läxor och förberedelser inför nästa dag. Så rullar det på...fem dagar i veckan. Sen blir det igen fredagsmys och lördagmorgon innebär sovmorgon för mamma. Söndagar är det pappans tur att sova och då njuter damerna av en tidig frukost. På helgerna städas det och tvättas kläder och annat man inte hinner med inne i veckorna.

Från advent till trettondag i raketfart!

2010-01-05T22:15:00.000+02:00

Rövarna hann inte riktigt börja vänta på jul ens, första advent kom lite väl hastigt på och det var si och så med ljusstaken. Sak samma egentligen när barnen ändå monterar ner ljusen dagligen några varv. Fram emot julen tog det sej i alla fall så att alla fyra ljusen fick brinna och ljusmanchetterna vara ifred.

Ett Birkatips för en stressfri mysig familjejul: Städa inte - släck lamporna, rada fram pynten och tänd ljus. Undvik affärer och folksamlingar. Mys med familjen istället! Drick ofta glögg och ät mycket choklad. Tjata inte om läggdags och strunta i alla måsten.

Julfester fanns det så det räckte till och blev över....Ellen och Ronja hade ett intressant dagisjulfest som inleddes med utevistelse. I den mörka kalla decemberkvällen vandrade barn, föräldrar och tanter iväg med stalllyktor i händerna, en bra längs en liten väg utan belysning, tills de hittade ett litet, litet stall, eller en lada. När dagistanten öppnade dörren satt där en hel änglakör som sjöng julsånger för oss. Vi gissar att det var äldre syskon till dagisbarn som ställt upp, men vi vet inte, kanske var det riktiga änglar?

På Jonatans skola bjöds vi på Luciamorgon; det är tradition att sjätteklassisternas föräldrar får komma på Luciakaffe. Några dagar senare var det dags för skolans julfest, men däremellan hann föräldrarna med varsitt firmajulfest...

Jullunch på mammans arbete och ÖT:s Lucia Jenn på besök. En mycket barnkär Lucia. Hon var inte den enda som beundrade småtöserna som var enda barnen på en tillställning där medelåldern torde ha legat kring 80år, om inte mer?

Här är de inte lika uppklädda men absolut lika fina i sina nya tomteluvor. Dan före dan och spänningen stiger. Eftersom pappan och barnen hade jullov medan mamman arbetade så blev det så att de pyntade granen helt på egen hand. (Pappan och barnen alltså).

Så kom julafton, med skinka och gröt och spänd förväntan. Mamman som skurade golven ännu på förmiddan och stökade i köket medan barnen tittade Kalle Anka. Julgubbens bankande på dörren och sen ett virrvarr av papper och emballage och leksaker och mer papper. Presentsnörena som inhandlats råkade av misstag bli inpaketerade bland de första julklapparn så det var bandlösa klappar. Det borde man införa! Vad gör man med snören? Det blir bara svårt att öppna och mer skräp.

Många paket, stora paket...lyckliga små flickorna. Julen är barnens, absolut!

Måstasfotot där barnen ska sitta i jultomtens famn. hmm, hela ett stycke hann vi ta innan det var kört, och egentligen hann vi inte ens det. Trots att Ellen inte alls visat sej rädd tidigare så sa hon bestämt ifrån när hon placerades i tomtens famn, och inte heller Ronja vågade röra honom.

Någon livslevande hund blir det inte hos Rövarna, ingen vill ha det extra arbetet, men en jättestor mjukishund det går för sej, han är inte heller så dyr i drift.

Dockmamman och Rövardottern, på ett hörn ser man sonens spikmatta, det var visst årets julklapp det...Många saker att leka och spela och pyssla med, det kan behövas när vädret blev kallt och jullovet långt.

Ellen, vilar sej, mätt och belåten efter julmaten hos mommo på juldagen. Tänka sej att julgubben hade glömt en hel väska med julklappar hos mommo och moffa!

När alla 7 styvbröder och systrar med sina familjer samlas så finns det gott om lekkamrater, plastkusinerna är alla i lekåldern, förutom stora pojkarna, de leker inte. Ronja verkar trivas.

Ellen smått finurlig på nyårsafton. Kvällen tillbringades hemma med familjen, god mat och gott vin: Tacopaj och sen chokladmousse. En del smällar och raketer blev det också under kvällens lopp, de två äldre barnen satte mycket tid på att klä av och på sej ytterkläderna...Mamman och Ellen satsade mer på myset.

God fortsättníng på det nya året!

Julbak

2009-12-09T19:06:00.002+02:00

Fick smaka något riktigt läckert på ett kalas i söndags, och delar här med mej av receptet. Ska tillverkas och njutas av lite närmare jul...

Hallonmazarin i långpanna
35-40st

450 gram mandelmassa
150 gram mjukt smör
6 ägg
1½ dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver

Riv mandelmassan och blanda den med smöret i en matberedare. Rör i äggen ett i taget och vispa kraftigt. Blanda mjölet och bakpulvret och rör ner i smeten.
Bred ut i en ca 25x35cm långpanna och grädda ca 20 min nere i ugnen i 175graders värme.

Gör glasyr på 7 dl pudersocker och 3-4 msk vatten och bred ut på den avsvalnade kakan. Dekorera med klickar av hallonsylt som dras ut till trevliga mönster. Skär i lagom små bitar, kakan är mäktigt god!

Ps. bantning och dieter tar vi itu med när jul och nyår är överstökat. Nu är det tid för julfester av alla slag och chokladen hoppar nästan på en om man vill eller ej...

Bloggtorka eller tidsbrist?

2009-11-18T21:18:00.004+02:00

Bloggande är en rolig hobby. Fotografering också. Roligt. Men vad händer? Blev det så bråttom i livet att hobbyn inte fick plats? Finns det något egentligen som heter tidsbrist?

Mjae, nja...

Dygnet har 24 timmar och vi får göra precis vad vi vill med varje 60 minut de timmarna rymmer. Att bloggen glömts bort kan då bara bero på att prioriteringen har varit annorlunda nu ett tag. För vill man så hinner man. Eller?

För att ni läsare ska få ännu mer att fundera över så ska vi ta en historia om prioriteringar och tidsbrist:

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe: En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar . Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det. Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det. Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken . Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'. Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras inne-håll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade. Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv. Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna. Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig. Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand. En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar. Professorn log och sade, jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.

Villan i oktober

2009-10-23T13:42:00.002+03:00

Så blir det helg igen och vad ska man hitta på att göra? En sista tur till villan har vi redan avverkat...

Så kallt, men så vackert...

Inget tal om att bada här inte, full vintermundering behövs.

Några försenade röda bär som envist dröjer sej kvar...

En vilsekommen sista stackars smultronblomma som knappast orkar bära frukt.

Vem har vi här då om inte vår egen Rövardotter.

Farväl villan och farväl sommar, det var den säsongen det.

Nej förresten det fanns tydligen ännu ett ärende att uträtta innan vi åker. Till och med wc-pappret är för kallt påstås det.

En övermogen svamp ser vi på väg till bilen, och några frusna lingon som vi kan smaska i oss.

Grått och murrigt i höstskogen, nu är det onekligen vinter på kommande och vi kan kanske så smått börja vänta på julen?

vardagsrum

2009-10-16T23:46:00.028+03:00

Välkommen till Rövarfamiljens nya vardagsrum. Det finns några saker som vi behållit: taklampor, gardiner, tv:n, mattan och vedbäraren - allt annat är nytt. Det började som en diffus önskan om något brunt, något varmt och något skönt. Ett rum där hela familjen trivs och där också gäster ryms. Så här ser det ut nu:

Golvet är en matta från Hartmans, egentligen ville vi ha äkta trä, men denna utländska hårdyta känns så nära trä man kan komma, inte kall som laminat och varför satsa på äkta parkett om man kan komma billigare och lättare undan? Under soffbordet ska det vara en ljusbeige lurvig rund liten matta, säg bara var den finns!?

Här borde alltså en ny platt tv stå...men ibland överskrids budgeten mitt i projektet, och egentligen, är det inte ganska dumt att skaffa ny så länge det inte är något fel på den man har?Tv-bord, hörnbord och soffbord är lackserien från IKEA.

Soffan är en hörnsoffa med divan, modell större, från Suomisohva. Vitt tyg i barnfamilj! Än så länge är vi helnöjda, det finns faktiskt bra skyddsspray som stöter ifrån sej smuts och fukt, och dessutom bra rengöringsmedel.

Matsalsbordet med tillhörande stolar hette visst Borgmästarens, och den hittade vi i samma butik som soffan. Inte Esse Möbels kvalitet förstås, men fina och bekväma stolar tyckte vi. Alla andra möbler och nästan alla nya inredningsdetaljer är från IKEA. Vitrinskåpet hör till gruppen Smådal, vi hade planerat Liatorp men typiskt nog var de slut när vi besökte Haparanda.

Tapet från Rautia på en vägg och de andra tre är målade. Tackar styvfar för hjälpen med tapetsering!

Billy hylla ovanför tv:n, här ryms böcker, filmer och annat som behöver gömmas i korgar..Den stora brunsprickliga boken är en läkarbok från början av förra seklet.

Kärlek vid första ögonkastet blev det när de bruna ramarna och bilderna hittades vid IKEA. Smådal med lådor klädda i brunt tyg blev det istället för Liatorps skänk... Man kan inte få allt man vill...Rottingkorgen i hörnet hittades i bybutiken till ett nätt litet pris och den fungerar utmärkt när barnen själva ska samla ihop sina VHS och DVDs.

På fondväggen tre stycken stripahyllor, en fjärde på kommande eftersom det annars inte ryms fler syskonbarn. Tack till Lotta som slarvar hem en hylla åt oss! Släktens tillväxt ska inte få begränsas av brist på fotoplatser:-D

Taklamporna kanske byts ut småningom eller så byter vi bara själva "skärmen" av glas...en rakare lite vitare modell skulle se lite modernare ut, om det hittas sånt. Nu ska vi se på fler detaljer:

Lackhyllor passar lite varstans, kruka och blomma från IKEA förstås och apan får fungera som utfyllnad tills något bättre dyker upp.

Denna golvvas snubblades över i bybutiken, till ett mycket förmånligt pris dessutom. Rövarmamman har en förkärlek för stora vaser som sen ändå oftast står tomma... Och gardinerna, lugn bara lugn, vi vet att det oranga är lite fel, ska bara försöka hitta de rätta så blir saken ordnad.

Det här härligt tunga keramikfatet hittade vi redan i våras vid Veljekset Keskinen, men köpte det inte för att ingen renovering påbörjats då ännu. På sensommaren råkade Rövarmamman av en slump ha en jobbarkompis i telefon just som denne befann sej i nämnda affär. I förbifarten nämndes fatet och hör och häpna, kompisen hade just stått och beundrat samma fat! Tack Arja för att du hämtade hem fatet, det blev perfekt.

Ett vackert rum, men det vackraste vi har är ändå barnen, de tre underbara rara har fått varsin ram från IKEA och en egen vägg att pryda.

Trigeminus neuralgi

2009-10-07T18:54:00.004+03:00

Nu var det länge sedan det bloggades här!
Ibland stannar livet upp och man påminns om hur värdefull vardagarna är, de vanliga dagarna med de tråkiga rutinerna. Renoveringen är klar och vi har varit till Haparanda och IKEA, men hyllorna och inredningsprylarna ligger ännu kvar på golvet...det kom annat emellan.

Några dagar innan IKEA-resan fick Rövarmamman tandvärk, en ihållande tandvärk som varslade om kommande rotfyllningar eller t.o.m. utdragna tänder. Tandläkartid beställdes men först skulle vi ha en fin helg på tumanhand, hade bokat rum på Cape East i Haparanda. Med på resan togs Burana 600. Värken kom och gick och det plockades in piller på löpande band. Första affären som besöktes när vi kom fram var apoteket; Paracetamol på svenska heter Alvedon och genom att kombinerade båda värkmedicinerna blev det möjligt att genomföra vår shoppingtur.

Vidare romantiskt var det inte med hotellboendet eftersom värken plågade. Mänskor med tandvärk är inte gosiga eller kramgoa! Dessutom pågick pulverdiet så det kändes lite orättvist att en kunde äta gott från buffe medan en annan satt och shakade pulver...

Handlat blev det åtminstone: möbler till vardagsrummet och en hel del viktiga prylar som vi inte hade vetat att vi faktiskt behövde. Det är sej likt. Julen blir inte någon stress i år för julklapparna fixade vi från porslinsbutiken och Barnens Hus, nästan allt är klart! Och kassan sinade...men vad gör nu det egentligen, slantar är runda för att de ska rulla.

Måndagen i jobbet var en plåga, timmarna till tandläkarbesöket på tisdagmorgon kändes oändliga och magen började säga stop till all värkmedicin. Eventuellt inte så bra att överdosera Panadol och Burana när man inte äter annat än pulverdrycker?

Dåligt med sömn blev det förstås med värken som kom i intervaller. Aldrig har en Rövarmamma sett så fram emot att få gå till tandläkaren. Såklart skulle det göra ont när hon drar ut tanden men sen skulle smärtan vara borta. Jepp.

Men, så blev det inte. Det röntgades och undersöktes och konstaterades att det inte fanns nåt fel på någon tand. Då måste det vara öronvärk eller bihåleinflammation, det brukar kunna stråla mot käken. Uppsök en läkare med detsamma och återkom om det inte är något annat, så sa min tandläkare. En moloken patient förflyttade sej från tandläkarens stol till väntrummets stol på hälsovårdscentralen. Värken blev svårare att uthärda men någon hjälp med lindring kunde inte ges förrän läkare undersökt saken, och på det fick man vänta. Tillbringade tiden mellan halv 10 och halv 3 på nämnda ställe. Olika läkare undersökte, det röntgades och togs prover.

Ingen infektion och inget på röntgen. Voltaren i hög dos var den hjälp man kunde ge. Ingen sjukskrivning heller, kom tillbaka i slutet av veckan om det inte gått om var läkarens ord. Jepp.
Ringde tandläkaren och fick en ny tid till dagen därpå. Tack och lov hjälpte värkmedicinen bättre, men effekten höll bara 3 timmar och mer än 3 piller om dagen fick man inte ta! Så det blev 9 timmars smärtlindring och sen sömnlös natt i väntan på att nytt dygn skulle börja. Övertygelsen om att nu skulle tandläkaren dra ut den förbenade tanden var en livlina att hålla i när värkarn kom och gick.

Tandläkarbesök nummer två gick till ungefär på samma sätt som det första. Inget hittades och att öppna en tand som är frisk är ingen bra lösning. Jag remitterades till specialist och tandkirurg Rytivaara. Tid dit på fredag och löfte om att bli sjukskriven ifall jag behövde intyg innan fredag. Voltaren hade inte längre någon effekt och värken kom i skov som var så starka att det inte gick att vara stilla eller prata eller lyssna eller nånting. En het vetedyna tryckt mot kinden och käkbenet kändes som lindring. Insåg på eftermiddagen att detta går inte, man måste kunna få smärtlindring i detta land!

Ringde jouren och fick en kvällstid. Nu en annan läkare som var en smula långsam...jag fick vanka på fram och tillbaka med min medhavda vetedyna som personalen så snällt värmde i sin kafferums mikro. Tårarna var inte långt borta, hur i friden skulle man komma ur denna plåga?

Läkaren undersökte och tittade på tidigare skriverier och provsvar och kom till att det är oförklarligt men att jag måste få starkare mediciner och kanske en remiss till smärtpoliklinken eller neurologen. Han skrev ut Lyrica och Oxynorm och jag åkte via apoteket hem. Blev tvungen att stanna och ta medicinen för att kunna köra vidare. Hemkommen väntade jag på att smärtan skulle avklinga, men icke. Tog en till narkotisk tablett och effekten blev att jag kände mej drogad, men smärtan var kvar. Efterhand som kvällen blev natt övertygades jag om att något allvarligt höll på att hända i mitt huvud. Smärtattackerna kom i jämna intervaller och syn och hörselintrycken blev otillförlitliga, benen blev svaga och svåra att styra, armarna var inte bara olydiga de domnade också bort, sen blev det så att andningen inte fungerade av sej själv utan att jag måste påminna mej. jag kunde inte sitta och inte stå och ligga var uteslutet för då kom smärtan så intensivt. Alla andra sov och jag försökte överleva, när jag lite efter 12 väckte min man och sa att jag inte står ut så skakade jag som av kramper i hela kroppen och rörelserna var helt bortom min kontroll. Han blev kanske skrämd, och ville att jag skulle vara stilla och sova...

Vi chansade på att barnen skulle sova lugnt och så kommenderades storebror ner från vinden för att sova i vår säng nära flickorna. Ut i bilen och raka vägen till akuten. Värkskoven påminner om förlossningsvärkar på det viset att de kommer smygande, ökar, ökar, når sin topp och sen avklingar, molande ömhet och så nästa, och nästa och nästa, skillnaden är att toppen kan vara i hela 5-6 minuter. I bilen till stan hann jag ha 3 värkar, då jag hade så sjukt att jag tänkte börja kasta upp. Framme blev vi väl mottagna och jag omhändertogs genast och blev satt i övervakning med dropp och allt. Jag skickade hem gubben för att se till barnen och för att hann skulle slippa se mitt lidande. Det är lite borta ur minnet hur länge jag var på akuten och hur jag kom till avdelningen för neurologi. Jag sov inget den natten heller, men jag fick påbörja en medicin som skulle hjälpa och jag fick en mycket högre dos Oxynorm. Sköterskorna var så snälla och jag kunde lite slappna av när jag fick ha huvudändan på sängen rakt upp och sitta och luta så.

Första morgonen rondade neurologen och hon är kompetent och jag fick fyra nya mediciner och inte tal om att åka hem innan vi har koll, hon kunde med lätthet ställa diagnosen Trigeminus Neuralgi. För att utesluta bakomliggande orsaker behövdes magnetröntgen av hjärnan och en del blodprover. En hel del krångel blev det med medicinerna och min lever som inte vill att jag ska ta mediciner alls...värdena for i höjden och efter några dagar fick vi byta medicin för att börja om från noll för att komma upp till de doser som ger lindring. Biverkningar av dessa mediciner är rätt kraftiga,i alla fall till att börja med. Epilepsimedicin är det bästa botet mot sjukdomen i ansiktets trillingnerv(trigeminus).

Det blev att vara kvar på hospitalet tills idag, alltså en vecka efter att vi for in akut. Nu är jag hemma och undrar hur långa inlägg man får skriva utan att ens sätta bilder med?
Mediciner har jag bara två sorter nu att laborera med, i 2 månader tills jag får trappa ner och avsluta. Sjukskriven är jag till 25.10 och köra bil kan jag inte förrän biverkningarna lugnat ner sej.

Allt möjligt ska man få pröva, men nu är tacksamheten stor över att det inte finns någon hjärntumör som trycker på nerven, och att detta inte var ett symtom på MS. Det handlar helt enkelt bara om nervvärk. När man googlar på Trigeminus Neuralgi får man beskrivet att det anses vara en av de värsta smärtor som kan upplelvas och att patienterna kan bli suicidala om de inte får hjälp. Tacksam är jag för att vi har ett sjukhus nära och att där finns duktiga och erfarna specialister som verkligen kan ge den hjälp man behöver.

Såja, det var i alla fall en liten förklaring till bloggtorkan...återkommer om lusten faller på eller tiden hemma blir lång.

Sköt om er och var glad för varje ny dag utan sjukdom och smärta!!

Sensommar

2009-09-05T23:09:00.006+03:00

En vacker morgon innan avfärd till jobbet blev Rövarmamman inspirerad att ta fram kameran ur väskan. Dimman hängde tung över ån och smög sej upp mot skogen för att förflyktigas i den uppstigande morgonsolens värmande strålar. Den tidiga morgonsolen ger ett trolskt sken i skogen och luften är så mättad av fukt från nattens regn eller dagg.

Sensommarens vackra rosor. Inte mina, utan de finns vid mitt barndomshem, kanske därför de är så vackra i mina ögon.

Sensommar som snart övergår i höst. Ännu är blommorna vackra men det är bara frågan om dagar så är allt visset och blir brunt och grått å trist. Så nu ska vi njuta av det friska och vackra vi har kvar av sommaren som gått.

En sista släng av sommar....

2009-08-23T09:23:00.000+03:00

Nya stranden vid vilttorpet är inte alls illa! Sand och sol och varmt vatten och nära till mat. Omklädningsrum och dass gör det hela ännu mer praktiskt. Månne det här var sommarens sista dopp?

Eller kanske detta var en sista simtur? Ronja fick en stor pool av faffa på sin födelsedag och den har minsann varit i flitig användning sen dess! Till och med Rövarmamman själv slängde sej rakt i plurret efter en svettig tur i hallonbuskarna. Sådant ska vi inte visa i bloggen så på bilden är det Ronja som just har övat dykning.

Renoveringsprojekt

2009-08-04T21:46:00.001+03:00

Under semestern har vi hunnit sätta in spis i lekstugan, så nu kan man koka mat på riktigt. "Kakel" på väggen blev det också och Rövardottern är nöjd. Sand, stenar, gräs, blommor och vatten tjänar som ingredienser i de läckra rätter som flickorna tillreder.

Projekt renovering har i huvudsak genomförts i vardagsrummet. Här är det Ronja som river ner tapeter. Det är inte varje dag man får dra loss tapeter utan att få skäll.

Inte heller får man rita på tapeter, speciellt inte med tusch, antagligen därför som sonen i familjen njöt av att en gång få göra det, en gång på 10 år kanske??

Vad ska man säga? Bilden berättar kanske att det inte är det allra roligaste att försöka få loss tapeter från spånskivor...några dagars blötande och skrapande.

Våta klistriga tapetbitar i alla rum och på allas kläder och i sängarna och i poolen och ...ja, överallt! Vilken tur att det går att få bort med vatten...

Såhär kommer golvet att se ut. Mattläggaren har varit och slipat och spacklat idag och imorgon kommer han igen för att slipa och limma fast mattan. Ska bli intressant att se hur de egentligen gör för att få nån rätsida på tjocka tunga styva mattor. En rulle som är 4mx7m väger ca 50 kg.

Väggarna har spacklats och slipats och grundmålats i flera omgångar. Fabriksfärdiga Älsvbyhus är kanske billiga och bra, men långt ifrån perfekta, tyvärr. Nu har pedanterna gjort sitt bästa, få se sen om vinterns köld spräcker målningen i skivskarven. Återstår att se.

En vägg ska tapetseras för att fungera som fondvägg. Tapetval är både roligt och svårt. Här ses två av favoriterna, men det blev inte någon av dem. Tapeterna är nu beställda och hur det blev visar vi sen. Håll till godo alla inredningsintresserade bloggläsare!

Sommar i bilder

2009-08-01T15:20:00.012+03:00

Taklökar

2009-08-01T00:05:00.000+03:00

Att taggiga taklökar kan vara så snygga! De här är tyvärr inte Rövarnas egna...fotona är tagna ur en god väns trädgårdd. Lilla knubbiga handen tillhör Ellen som så gärna vill plocka blomman.

Mera sol tack!

2009-07-24T23:20:00.001+03:00

Det fanns en dag i sommar när temperaturen var hög, det blåste inte och det fanns inte ett moln på himlen, inte på hela dagen. Den dagen vaknade hela familjen tidigt och packade ihop sina badlakan och leksaker och matsäck och mycket annat också.

Klockan 9 parkerades bilen på Fäboda, fritt att välja vilken plats som helst, ingen annan syntes till i den arla morgonstunden. Morgonkaffe från termos och medhavd dagstidning, barnen som leker snällt . Härligt, härligt, härligt. Bara havet och vi, en liten stund innan mänskorna sakta men säkert fyllde stranden.

Senare på dagen en promenad längs klipporna bort till kaffestugan. Potatis och korv åt barnen och glass åt allihop. Inga trerätters a la Carte vill man ha när man är iklädd endast våt bikini och har alla barn med, speciellt inte om priset är närmare 30€/person.

Gott med färska munkar och lemonad efter ett dopp i havet. Till de allra lyckligaste egna barndomsminnena hör dagarna som familjen tillbringade just på denna strand, då solen alltid sken och vattnet var varmt. Pappa simmade med oss barn och mamma värmde oss i handdukar och serverade lemonad och bullar. Må de lyckliga minnena gå i arv!

Vad stora de har blivit! Är det mina barn? När fick de så långa ben och blev så självständiga?

Rövardottern njuter i det varma vattnet nära stranden. Längre ute finns sandbanker som skyddar mot de iskalla underströmmarna. Barnen var mer i vattnet än på land, och det blev några timmar det, för vi packade ihop först när klockan passerat halv 6.

Ellen är inte rädd att bli våt, hon rusar rakt ut och skrattar bara när hon blir uppdragen efter att ha dykt under helt. Gång på gång låter hon sej falla under ytan utan att ens dra kallsupar. Inte en sekund kan man vända bort blicken, lite mera respekt för vatten kunde hon allt ha. Nästa sommar kanske. För att se det positivt så får föräldrarna motion och känner sej unga så länge de har en liten en.

Men slutklämmen, vi vill ha mera sådant! Mer sol! Fler sköna heldagar på stranden!

På goda vänners villa

2009-07-21T13:45:00.000+03:00

Simning i havet, Ellen har lånat kompisens simring som har botten med hål för benen, väldigt fiffig uppfinning, var månne man hittar sådana?

Skönt att lapa sol på en solvarm klippa tycker Ronja.

Vackra stenblock och klippor vid stranden och himlen som är alldeles vackert molnfri och blå.

Några trevliga små blomster pryder vägen upp till villan.

En jämnårig kompis och en god lekkamrat...

Ännu står solen högt och man hinner njuta av en härlig ledig dag...

Massor med god mat från grillen och kaffe och paj med grädde, allt i gott sällskap. Alla låter sej väl smaka efter simning och lek och bus i friska havsluften.

Kan livet bli bättre än så här frågar sej en avslappnad och belåten Rövarmamma.

Villaliv

2009-07-18T23:30:00.000+03:00

Det bar av till villan igår. Alternativet hade varit att städa huset. Sommaren är kort och semestern ska njutas, så städningen får blir en annan gång. Det fungerade fint, inget hade rörts, allt låg var när vi kom hem ikväll. Imorgon är en ny dag, OM det är dåligt väder KANSKE dammsugaren kommer fram. På fotot är Ronja och Ellen på väg med bestämda steg mot villan, de ser alltid fram emot att komma ut till havet.

En kort paus vid Köpmanholmens roddbåtshamn, såklart ska det testas om vattnet är varmt eller kallt.

Det är egentligen varken rast eller ro att vara på villan med en liten en som springer och klättrar överallt, det blir mycket vaktande och jagande. Lyckligtvis går det för det mesta riktigt bra.

I midsommarhelgen hade farfar födelsedagskalas på villan. Prinsesstårtor för prinsessor ska det vara. Och jordgubbar med grädde går alltid bra!

Sköna sommar

2009-07-15T21:13:00.000+03:00

Nu är huset äntligen färdigt målat, bara sockeln kvar...och terassgolvet som ska oljas in. Men så gott som färdigt är det. Nu är det inte mycket tid att blogga, solen skiner och ingen vill sitta inne. Igår var vi på Toivonens gård i Kälviä, och imorgon ska vi styra söderut, nya stranden vid Vilttorpet bör undersökas. Foton kommer senare. Jordgubbar och grädde hör sommaren till och lite måste man fira när projekt målning är klart!

Keskinen tog en dag av vår sommar

2009-07-10T12:12:00.000+03:00

Så var det dags för semester igen! Skönt! Förra omgången hann vi med en del utflykter, få se om det bär av nånstans denna månad?

Någonstans mellan Evijärvi och Alajärvi finns en sevärdhet som vi hittade av en slump när vi åkte till Tuuri. Egentligen skulle vi bara stanna och dricka det medhavda kaffet och låta barnen springa runt lite. När man ska rasta springande barn kan man inte stanna nära en landsväg, därför brukar vi svänga in och köra en bit längs mindre vägar. Den här gången skymtade något märkligt inne i skogen.

Såklart måste figurerna synas lite noggrannare och inspekteras närmare. Fula änglar av ett icke kännt material? Betong? Gips? Något annat?

Statyerna var nästa lite skrämmande så det var rätt spännande att springa omkring i skogen och söka hur många det fanns.

Rövardottern i den vackra skogen.

Vilken tur att farbror Keskinen hade barnprogram på sin tv i affären, det gjorde att flickorna snällt kunde vänta så länge föräldrarna provade kläder i närheten. Trots att det var fredag var det inte alls mycket folk och det underlättar en hel del om man slipper trängsel när man har tre barn med sej.

Egentligen behövde vi bara ett lysrör till köket, men det fanns en massa saker som vi inte hade vetat att vi inte kunde leva utan. Som vanligt kom vi hem med fullt lass i bilen. Det blev flera vändor till bilen och mat och glass och kaffepauser. Solen tittade förstås fram också eftersom vi hade räknat med att välja shopping istället för stranden pga mulet väder. Ska det vara typiskt så ska det!

Ronja fyller 4 år idag! Hurra!!

2009-07-05T10:57:00.007+03:00

Prinsessan Ronja firar idag sin fjärde (eller femte) födelsedag.

Här provar hon ligga under nya sänghimlen och konstaterar att det är rätt mysigt. Framförallt kan det innebära färre flugjakter och myggslakter nattetid för föräldrarna, eller läs pappan.

En egen krokodil/dinosaurie/Bolibompadrake fanns i ett av paketen hon uppvaktades med imorse. Simdjuret och födelsedagsbarnet får lov att vänta på lite varmare väder innan den kan provköras i havet vid Fäboda. Eventuellt klarnar det under dagens lopp vilken art den tillhör.

Igår var det barnkalas och det kom rykten i omlopp om ett godistroll som skulle ha bosatt sej i vedladan...efter kaffe och tårta gick alla barnen med tillhörande föräldrar ut på gården för att undersöka saken. Det visade sej dock att det inte var frågan om något egentligt troll utan snarare en fullvuxen humla. Godispåsar fanns det gott om men inget av barnen vågade sej fram för äta ur handen på humlan, istället blev det att försöka ta lyra när godispåsarna flög ut ur ladan.

Ljusblåsandet gick som smort och det var just och just eller ljust och ljust så fotografen hann med! Idag fortsätter kalasandet med släkten som väntas anlända på eftermiddagen. Det finns egentligen bara ett problem med detta att ha kalas i två dagar: Ronja tror hon fyller 5 idag för hon blev 4 igår. Eftersom kalas betyder samma som att bli ett år äldre så vägrar hon bestämt tro på det faktum att det är idag som är hennes riktiga födelsedag. Igår blev hon 4 för då var det kalas och om vi envisas med att det är födelsedag idag också(vilket hon går med på eftersom vi väntar folk idag också), ja då finns det ingen annan förklaring än att hon blir 5 idag - man kan int fylla samma sak två gånger. Barn har en glasklar logik.

Sköna sommardagar

2009-06-28T11:27:00.004+03:00

Såhär fint köksfönster hade vi inför midsommar, tack vare gäster som hämtade med sej sommarblommor. Liljekonvaljerna speciellt betyder alldeles extra mycket sommar!
Men lagom till midsommar kom det vackra varma vädret och nu har ingen hunnit vara inne och njuta av blommorna. Lata dagar på stranden varvas med aktiva dagar i målandets tecken.

Blogginläggen blir inte heller så många när det finns så mycket annat att göra, men kameran är med överallt och tids nog ska här visas bilder från vad rövarna hållit på med i sommar. Första semestern är snart avklarad i och med att mamman ska i jobb på onsdag. Pappan är ledig hela juni och juli liksom barnen. Aha, män och barn har sommarlov, kvinnor har jobb och två semstrar. Fredag 10.7 börjar semester nro 2 för mamman. Tjohej!

På bettet

2009-06-22T23:04:00.008+03:00

Nu är vi på hugget med målningen, garaget blir gulare för varje dag. Men bäst som mästermålaren stod högst uppe på stegen med penslen i ena handen och målpyttsen i den andra, så hände det som brukar hända så här kring midsommar om man bor mitt ute i skogen. Vår allra käraste vänner framom alla andra mygg och knott har anlänt idag nämligen. En äcklig stor sak som liknade en övergödd fågel i randig dräkt satte sej på vaden och tog en stadig tugga. Av ovannämnda skäl kunde inget göras för att eliminera fienden, med den påföljd att kräket satt kvar och sprutade gift tills brädan var färdigt målad. Envishet. Ska det målas så ska det.

En timme senare kändes det besvärligt att böja benet, svullet och hett och rött. Smordes med kortisonsalva och hoppades på lindring. Efter några timmar värkte benet och foten domnade och svulllnaden ökade. Intogs två tabletter ur en kyypakkaus(kortison). Tröttheten kom smygande men vila hjälpte inte. Huvudvärk, svindel och frossa. Bäst att visa åt en läkare när vi ändå skulle hälsa på gammelmorfar som är inne på avdelning. I bilen på väg till stan blev halsen tjock och konstig att svälja med och värken letade sej upp i låret och foten helt bortdomnad. Pulsen stiger och synfältet hoppar. Äsch.

Det här är utsikten Rövarmamman hade under de timmar besöket på akuten varade. Blodtryck, puls, saturation, ekg, lab, hög dos antihistaminer och en hästdos kortison. Värkmedicin och dropp och vila. En väldigt proffsig och trevlig läkare och vänliga sjukskötare fick vi träffa.

Besöket hos gammelmorfar fick flickorna och pappan sköta om själva och sen åkte de hem och la sej, medan mamman fick ligga i stan och vänta på att droppet blev klart. Dunderkurerna svängde reaktionen och efter några timmar gick det att gå utan att halta och svindeln var borta och det tjocka i halsen också. Skööönt. Tack vare goda grannar ordnades skjutsen hem också. Det var den dagen det. Nu har vi recept på en finfin medicin som lär vara effektivare än kyypakkaus. Månne det skulle vara skäl att hämta ut den från apoteket innan man fortsätter måla?

Trevlig midsommar till alla!

2009-06-19T18:03:00.000+03:00

*

*

*

bakning

2009-06-16T12:12:00.000+03:00

Bäst som det regnar så kom det en skur. Och som omväxling lite duggregn. Halvmulet till mulet. Grått och vått. Knappast ett väder man önskar sej till sin semester, men vi får väl göra det bästa av sommarlovet i alla fall.

Storebror far på barnläger till Klippan idag och imorgon far resten av familjen till Eden i Uleåborg. Hemma fördriver vi tiden genom att varva nyttosysslor med lek.

Flickorna har fått en ny förpackning Play dooh att baka med, det håller dem sysselsatta och nöjda en bra stund. Och duktiga är de att leka tillsammans.

Ellen stortrvis förstås när hon får vara i Ronjas rum och leka med en som är lite större och kan visa hur man gör. Ronja igen trivs när hon får baka med mamma i köket. Och idag är det brödbak på gång. Hela dagen lång.

Svartbröd

50 gram jäst

2 tsk soda

1½ kkp socker

4 msk salt

½ l sirap

½kkp malt

1½ kkp lingonsylt

1 ½ l ljumt vatten

4 dl vetemjöl

2 kg rågmjöl

Rör ihop och låt jäsa 6 timmar. Sätt degen i smord långpanna o låt jäsa 1 timme till.

Grädda 2 timmar i 150 grader. Pensla med en blandning av starkt kaffe och sirap och gärdda 1 timme till. Notera att tillagningstiden är 10-11 timmar, så starta på morgonen om du vill bli klar samma dag!

Låt kallna inlindad i duk och tjock filt. Skär upp i 6-8 limpor när brödet svalnat. Äts i tunna skivor med mycket smör. Gott till kaffet!

Ansiktsmålning och sommarregn

2009-06-11T12:47:00.000+03:00

Regnet gör gott åt bondens odlingar, det syns nästan hur sådden sträcker på sina gröna strån så att det knakar av själva växandet. Rövarmammans blommor mår prima och gräsmattan tar fart så att gräsklipparen sen inte blir sysslolös. Det ska inte klagas på det efterlängtade och välbehövliga regnet. Vi noterar bara stillsamt att barn i lekåldern blir rastlösa om de inte kan vara utomhus så mycket de vill, det i sin tur leder till lite smått syskongräl och diverse hyss!

Bara att ta skeden i vacker hand, söka fram galoonkläder och stövlar och stryka på myggmedel och ett väderglatt leende. Rainy day - here we come!

Potatisodlaren

2009-06-10T21:44:00.000+03:00

Så var det dags igen. Det är en stor händelse för Rövardottern att få åka till mommos och sätta potatisen. Ganska tung är hinken med potatis men den blir ju lättare efterhand som hon arbetar.

Det är inte frågan om någon massproduktion, utan bara några rader för att få egen nypotatis att mumsa på senare i sommar. Det är då den andra höjdpunkten, att få gå och kontrollera om det växt ut några knölar under blasten sen.

Mormor gräver gropar att placera potatisen i, morfar strör gödsel och Ronja plockar dit sättpotatisen - teamwork!

Snart är hinken tom och det blir dags för kaffepaus. Duktigt jobbat!

Det var en varm kväll i förra veckan vi befann oss i potatisåkern, en aning sent på året kanske, men lika bra det med tanke på frostnätterna vi haft nu senare.

Fullt lika fascinerad som förra året var hon inte, så få se hur det blir nästa år? Intresset för trädgårdsarbete har en tendens att i många fall växa bort med åren.

Inga ord kan beskriva sommaren

2009-06-08T22:11:00.000+03:00

*

*

Försommaren borde vara skön

2009-06-06T21:10:00.004+03:00

Ronja hjälper till med att göra räksmörgåsar som ska avnjutas framför tvn efter bastun. De två äldre barnen gillar inte räkor och hon som skulle ha ätit dem hon sov. Till efterrätt blev det kinuskitårta och kaffe. Det som firades igårkväll var dels en födelsedag och dels att båda föräldrarna fick semester.

Rövardottern tämjer hästar, eller åtminstone vågar hon sticka åt dem lite gräs och maskrosblad. Undrar om hon kommer att blir en hästflicka? Ännu visar hon inget speciellt större intresse för hästar än för andra djur. Hästarna finns i morbrors hage, förutom när de är på rymmen.

Såhär fina var flickorna när de skulle gå på dagisavslutning. Spännande var det och roligt. Vädret var soligt nästan genom hela programmet utomhus, bara på slutet när alla barnen skulle få varsin ros började små droppar falla över festfolket. Nu har flickorna sommarlov i två månader, precis som storebror. Orsaken till att rubriken låter lite anklagande är att vädret inte riktigt stämmer. Men kanske det blir sol och värme snart?

Igår fick flickorna och deras kompisar nästan ha vinterkläder på sej för att kunna vara ute och leka på förmiddagen. Rätt som det var kom det en hagelskur, snötunga moln seglade förbi...

Mögeltvätt, fiskelycka och kattmat

2009-06-03T21:29:00.003+03:00

Barnen har äntligen sommarlov! Rövarmamman har två dagar kvar att jobba och får sen semester. Denna vecka är ett pusslande med barnvakter, men hittills har det fungerat bra. Ellen är kattvakt, hon ser till att katterna får mat, och så kan man smaka lite själv också.

Böcker och läsning är en favoritsyssla, trots att Ellen är bara 1½ år så tycker hon om när man riktigt läser texten för henne. Storasyskonen har varit mer ivriga med att bläddra och se på bilder i den åldern.

Högtryckstvätten kan användas som fordon om man inte har för långa ben, men när den kör igång och låter hemskt så gråter lilla chauffören. Ljudet skrämmer Ellen så man behöver inte tvätta alls när hon är med. Det är huset som tvättas, inför sommarens projekt: husmålning.

I samma veva kan vi passa på och upplysa alla oinformerade människor om att man ska dricka mjölk försiktigt i små mängder ifall man råkar svälja mögeltvättmedel. Man ska INTE framkalla kräkning och man behöver inte ta medicinskt kol. Om man kastar upp eller känner sej allmänt påverkad ska man åka till läkare. Om man får medel på huden eller i ögonen ska man skölja mycket och länge med vatten. I Ellens fall betydde det ordentligt plaskande i badbaljan och mjölk i form av glasspinne. Aldrig mer blir en kanna med färdigblandad lösning stående framme.

Ellen klarade sej utan men efter söndagens strapatser, bråttom har hon och hinner med mycket. Här är hon på väg i full fart till studsmattan, en favorit som rekommenderas av fysioterapeuten som tränar med Ellen pga sen krypstart.

Även storebror mår efter omständigheterna mycket prima bra. I söndags åkte vi i ilfart till jouren för att få bort en fiskekrok som hakat fast genom fingret. Ganska äckligt såg det ut, och tacksam är vi för den genialiska uppfinningen med bedövningsmedel. Antibiotikan är också en rätt hyfsad uppfinning...

Genom att bryta loss en tånagel bara två dagar efter så drar han nytta av samma kur och undviker således att tån blir inflammerad - smart va? Undrar vilket som gör mer ont? Att en 3-kilos gädda drar i en krok medan den andra dras djupare in i handen, eller att slå foten så illa mot en vass sten att nageln bryts loss?

Nåja, Rövarmamman får praktisera sårvård och storebror är rätt så duktig på att sköta om sina skråmor själv också.

"Du varg, du varg, kom inte hit, ungen min får du aldrig". Ronja sjunger refrängen till Vargasången och sen säger hon: Mamma, du ger mej inte åt vargen, och den får inte Ellen heller för hon är också din unge!

Så härlig tanke hon har. Min underbara ungar, livet blir glatt och vackert när jag ser er!

Rövarmammor

2009-05-26T11:07:00.002+03:00

http://www.newsdesk.se/pressroom/lovefilm/pressrelease/view/roevarmamman-lovis-aer-coolaste-mamman-paa-film-296876

Tack för den länken Mia!

Den här Rövarmamman är sängliggande andra dagen nu, feber och hosta. Konstigt att det inte går att vänta tills semestern, det är ändå bara två veckor dit.

Rövarmamman surfar runt på nätet, slumrar, hör på ljudböcker, slumrar, läser dagens tidning, och tänker. EU-val och sånt är inte så intressant, det får blir som det blir, säkert bra eller mindre bra hur man nu ser det. Däremot artikeln om skolungdomarnas festande föranleder en del grubblande.

Tack och lov borde det ännu vara några år tills vi själva är i den sitsen att vi måste bestämma om äldsta barnet ska få delta i efterfester eller inte. Just för att vi inte är där ännu är det lätt att tycka till om saken.

Det är synd om barnen som vaknar med huvudvärk och illamående och vem vet vad, dagen efter skolavslutningen, vilket hemskt sätt att börja sitt sommarlov på! Först tänkte jag att det är synd om föräldrarna som oroligt ska vaka på sina ungdomar om natten. Men det är inte synd om föräldrarna alls, inte förrän barnen är myndiga och själva bestämmer.

Omyndiga barn bestämmer inte själva. Föräldrarna behöver inte lida av oro och barnen behöver inte lida av bakfylla, om bara föräldrarna vågar bestämma. Det blir inget festande om föräldrar inte ger tillstånd. Det blir konflikter, det blir tjat, det blir strid, det blir sura miner, det blir smäll i dörrar, det blir ingen rolig kväll. MEN ingen tar skada, det töjer på tålamodet på samma gång som det bevisar för barnet att hemmet är tryggt, vi vill ditt bästa, här finns gränser.

Argumentet att alla andra får håller inte, vi som är föräldrar borde hjälpas åt i den svåra uppgiften att uppfostra. "Alla andra" kan lätt skrotas genom att mammor ringer några samtal. Måhända har man fel i huvudet eller förstår ingenting och är världens pinsammaste. Det hör till att en god mor ska vara sådan, har man tur så får man ett tack, inte dagen efter och inte året efter, men eventuellt om 10 år, eller 20.

Ifall jag har glömt att tacka min egen mor ska jag i detta sammanhang passa på och säga TACK, för allt jag inte fick och för allt jag nekades. Tack för att du skyddade mej för den stora världen innan jag själv förstod att vara rädd.

tröttare, tröttast?

2009-05-24T09:59:00.003+03:00

Efter lek och bus och varsin stor portion makaronigryta är det två små pluttar som blir rätt så hängiga. En ska sova inne och en ute. Nappen och trasan och så bär det av till drömmarnas land.

Kusin Jim och "Muttis" Ellen en dag när Jimmens mamma hade styrt kosan mot IKEA. Smidigt att kunna tura om med barnpassning åt varann. Men barnen är så nära varandra i ålder att de inte skulle kunna ha samma mor och då är det säkert inte heller meningen att man ska tycka att det är avkopplande.

Vart far tiden?

2009-05-20T09:37:00.000+03:00

Det blev årets sista skidtur för storebror, och det känns inte som om det är så många dagar sen. Tiden rusar förbi här hos Rövarna och blogginläggen kommer allt mer sällan. Så kan det gå.

Härligt glid på skaren en solig söndag för några veckor sedan. Nu har skidorna packats i förrådet och istället har andra fritidsredskap tagits i bruk. Ibland blir det flera vändor om dagen ner till ån för att kasta. Och slantar ska inhandlas titt som tätt.

Månne detta fula odjur är gammelgäddan själv? När pojken kom in med fisken i famnen trodde en yrvaken Rövarmamma för ett ögonblick att det var en flådd katt, så stor var den!

Gamla Silver, här vankades det god god fisk. Ingen annan vill äta fisk från ån så gamla frassen fick kalasa på fångsten själv.

Rekord! Imponerande stor Braxen. Det vankas kalasmat för katterna igen en gång...

Storfiskarn själv med gäddan i ett stadigt grepp. Få se när nästa storfångst dras upp? Antagligen ska ett obestämt antal par leriga byxor och strumpor tvättas innan det nappar nästa gång...

Trevlig morsdag!

2009-05-10T12:25:00.000+03:00

Här kommer Ellen

2009-05-04T20:54:00.003+03:00

Vår lilla Ellen har börjat ta sina första stapplande steg för för ett tag sen. Hon är så väldigt försiktig och vill inte falla i onödan, därför avvaktar hon och tar hellre stöd eller böjer sig ner...

Avvaktar..."vågar jag försöka?"

Oj, bäst att vara redo att sätta sej ner ifall balansen försvinner. Säkrast är nog att hasa sej fram på baken. Krypandet på fyra har det varit lite si och så med hela tiden, det går snabbare att hoppa fram på baken med ett ben bakom sej och ett framför. En skön stil som är snabbare än man skulle tro.

Roligt att kunna gå själv. Ända tills idag har hon behövt någon som sitter framför och tar emot när hon tar sina några osäkra steg framåt. Rövarmamman trodde knappt ögonen idag när en liten trollunge kom SPRINGANDE emot när mamma kom hem från jobbet. Vingligt och snett var det men full fart och hur många steg som helst. Och ikväll har Ellen fallit precis så många gånger som små barn ska göra när de håller på att lära sej gå. Äntligen vågar hon ta steget fullt ut och vi ser fram emot en mycket aktiv sommar!

munkar och gastroscopi

2009-05-03T12:19:00.009+03:00

Här om dagen var det igen dags för något mindre trevligt, nämligen gastroscopi. För oinvigda kan förklaras att man vid undersökningen för ner en slang i matstrupen, till magsäcken och tunntarmen, man blåser in luft och lyser upp med en lampa. Sedan kör läkaren runt med slangen som är försedd med en kamera, så man kan se sitt innandöme i en bildskärm om man så önskar, men mest önskar man bara att det ska vara klart. När man svalt sådär en halvmeter slang så förs också en stålvajer in genom slangen och med den tar man några provbitar från slemhinnan.
Till tröst kan förklaras att man får bedövningsspray i svalget, vilket gör att man känner det som om tungan sväller och man vet inte om man sväljer eller inte, mest är det väl inte, för man dreglar. Jättekul alltså. Och för dem som trodde att fotot här ovanför föreställde Rövarmammans tarmar så kan vi avslöja att det bara var några munkar i närbild.

Sähär såg det ut natten före valborg. Det var tänkt att vi skulle strunta i hembakta munkar i år men av någon outgrundlig anledning så blev det knådat deg på en liter mjölk sent på kvällen och innan allt var kokat hann det bli miss i nassen.

Rövardottern och lillskruttan på majkalas. Härligt väder och bra ställe. Och munkarna lät sej väl smaka när de fått socker på också.

Storebror satsar på lite mer utsikt. Och gamla fjällräven-ryggsäcken som hängt med på majkalas i 20 år, den tömdes effektivt på både munkar och mjöd, trots att den köpta mjöden mest påminde om dålig citronlemonad.

Senare på eftermiddagen fick småflickorna åka till ett så exotiskt ställe som Kackur båthamn. Inte någon speciellt välplanerad utflykt precis, det blev bara så att färden for dit, och det enda som fanns till hands för snåltanden var en jordgubbstrip.

Kalla vindar i kackur, än är det inte sommar...

Efter "handsburgers" åt Rövardottern och pizzor åt föräldrarna blev det glass ute på terassen vid Strandcamping. Den som inte testat en Glosskärspecial på Strandis ska se till att göra det i sommar! Godare pizza hittas inte. En helt lyckad första maj har vi haft och nu är vi laddade för några arbetsveckor igen.

Rövarmamman i storstan

2009-04-26T21:04:00.006+03:00

Usch å fy vad bråttom alla människor har i Helsingfors! Inget för en som är född och uppvuxen på landet med skogen nära till. Men lite shopping blev det ändå, det hör väl liksom till. Saken gäller alltså en två dagars skolning å arbetets vägnar. Väldigt givande och intressanta dagar var det och till det bästa hörde maten och de sköna sängarna!

Hotellrummet på nya Scandic. Hon som skulle sovit i sängen bredvid hade annulerat sin plats så det var extra lyx att få ha rummet helt på egen hand.

Borta bra men hemma bäst. Här är två jättetrötta 1-åringar. En ska sova inne och en ute. Kusinen har fått låna vantar och tossor för att bejaka kvinnan inom sej...nånej, men det blev plötsligt så varmt i lördags så det behövdes lite tunnare utrustning. Efter mycket lek och bus ute i vårsolen och varsin stor portion makarongryta så somnade de bums och sov så sött på varsitt håll.

Snö och åter snö

2009-04-19T18:56:00.002+03:00

Förhoppningsvis har den här fula snöhögen krympt ihop lite sedan förra veckan. Hur ful som helst! Inte flickan men snön alltså. Nu har det kommit mer snö flera nätter på rad och iskalla vindar pinar därute. Det är inte klokt. Trots alla föresatser att inte upprätthålla någon blogg för allmänt klagande på väder och dylikt så måste vi ändå få publicera lite protester mot den här försenade våren.

I slutet av veckan blir det skolningsdagar i huvudstaden, månne våren har kommit till Helsingfors? Både för och nackdelar med det i så fall. Den största nackdelen är att någon representabel vårjacka inte står att finna i detta hushåll.

Häxorna på väg till Blåkulla

2009-04-13T10:13:00.008+03:00

Storhäxan läxar upp katten inför avfärden.

Godissugen häxa med mycket trötta ben.

Lillhäxan redo för avfärd till Blåkulla.

Mycket snö och mycket sol och härligt med en sprakande brasa.

Häxkompisar härjar på blåkulla?

Varm korv smakar bra efter allt gående och busande.

Jobb på långfredag straffar sej

2009-04-11T08:59:00.003+03:00

Overkligt mycket snö fick vi på långfredagen och trots att man icke bör arbeta på en helgdag så blev både en och annan lite svettig innan denna skapelse var klar. Tyvärr var den gamla isiga snön som låg under den nya snön så porös att det blev dålig stadga i häxgubben. En timme efter fototgraferingen hade han/hon lagt sej till vila. Ett tecken från ovan om att man bör helga vilodagen?

GLAD PÅSK!

2009-04-09T21:22:00.002+03:00

Fyra dagar ledigt, chokladägg och memma, häxor och grillkorv, snöslask och godis, lammkött och korsfästelse. Ägg och påskgräs och brasor och kycklingar. Ännu har ingen orkat bära fram lådan med påskpynt. Fotot är från ifjol. Städning, nej, det gör städerskan nästa vecka. Rövarmammans erfarenhet är att påsken för med sej oreda, smutsiga stövlar och godiskladd och fjäderdamm, ingen ide att städa alltså.

Vi ses på Blåkulla!

GLAD PÅSK!

Ett föråldrat fortskaffningsmedel och kostymnissar i galondräkt

2009-04-05T09:16:00.001+03:00

De står där bakom ladan, fortfarande. För vilket år i raden har de fått stå hela vintern undrar Rövarmamman. Det fanns en tid då sparkstöttningar var i flitig användning av såväl gammal som ung. Då ingick inte ordet vardagsmotion i var mans vokabulär men folk tog sej oftare fram för egen maskin i alla fall.

Nu är vi inne i april redan och vårens ankomst gör sej påmind genom takdropp, blöta barnhandskar och en sol som söker vinterbleka nästippar. De vinterattiraljer som inte lyfts fram än i vinter kan kallt räkna med att få stå över även i år.

Våren till trots har det snöat inatt igen. Barnen trivs som fiskar i vattnet, bokstavligt talat...åtgången på vantar, skor, strumpor och overaller tycks aldrig sina. Varför ska det vara så arbetssamt att klä på galonkläder? På dagiset har personalen lön för det men hemma slarvar vi och får följaktligen skylla oss själva när det blir många ombyten per dag.

Dagisets gårdsplan är något som borde bloggas om. Uteplatsen är för liten. Marken sluttar inåt mot mitten och samlar all väta till en gyttjepöl. Dränering eller fyllnad borde ha ombesörjts för många år sedan. Tänk att småbarn ska vistas flera timmar om dagen på en plats där man knappt kan ta sej fram torrskodd från parkering till ytterdörren.

Om situationen vore densamma utanför kommunens administrativa byggnad...nej men vänta nu, där har man fina små stenar som bildar ett snyggt mönster, över en yta stor som ett halvt torg. Men det behöver det vara, kanske...Rövarmamman vet inte så noga men kanske kommunens tjänstemän också leker utomhus både på förmiddag och eftermiddag. Det förklarar saken, det är ingen som orkar klä galoonisar på kostymnissarna, därför har de en bättre uteplats!

Pedersörepolitiker, ta åt er av riset!
Dagispersonal, ros för att ni står ut!

matvraket

2009-03-30T18:34:00.000+03:00

Ellen är alltid hungrig, och om hon inte är hungrig så tycker hon i alla fall att det smakar bra med något att sätta i munnen. Roligast är att få ha en egen sked.

Här har hon slevat in ett fat med turkisk yoghurt. Surt? Nejdå, bara gott. Och fin krämig konsistens. Det står visst på förpackningen också "krämig och god att äta".

10% fett i yoghurten och inget tillsatt socker gör att den är bra både i GI-dieten och som ansiktsmask. Varför inte som hårinpackning också? Vem vet hur fint damens hår kommer att bli...

Stilla stunder i vinterlandskap

2009-03-23T21:15:00.005+02:00

*
*

Vilken fin vinter vi har!

orgelmusik och söndagsro

2009-03-15T17:33:00.001+02:00

Kanske man sku spela en söndagspsalm med barnen? Min farmors gamla orgel står i gästrummet på andra våningen och det är inte allt för ofta den kommer till användning...men vad gör man med sådana här gamla saker? Inte så lätt att göra sej av med!

Skön fortsättning på söndagskvällen och en bra start på veckan önskar vi alla bloggläsare!

Potträning

2009-03-11T21:35:00.013+02:00

En stor fördel med att ha småbarn på dagis är att de får potträning utan att föräldrarna behöver engagera sej desto mera. Och en positiv syn på pottan är toppenbra!

Ellen är på gång med sin ärvda potta. Hon hämtar den själv från toaletten och utför sin träning helt självständigt.

Månne det är bruksanvisningen hon kikar i för att komma underfund med hur mojängen ska användas?

Äh, bäst att ta den med sej och försöka någon annanstans...

Det SKA lyckas! Upp på, eller var det I pottan man skulle placera sej?

Svettigt med träning, men envis är hon...

Here we go again!

Ett, tu, tre

Nästan rätt, men bara för en liten stund...

Det tär på humöret och nerverna ibland.

Men strunt i pottan och lika glad för det är hon våran söta lilla Ellen. Söt, och kanske liite mullig just om låren.

Vill inte, vill inte, vill inte!

2009-03-07T21:13:00.000+02:00

Såhär fina blommor hade min tandläkare i sitt väntrum senast jag var där, och på den stora tv-skärmen visades ett härligt bildspel från olika länder och vacker natur och glada barn och avslappnande vacker musik spelades och fåtöljen var bekväm, och det luktade inte ens tandläkare i det stilfulla rummet. Harmoniskt. Tryggt. Lyxigt också kanske.

Men NEJ, vill inte. Tandläkarbesök har alltid varit en skräck. Mycket bättre blev det efter ett byte från kommunal till privat, men....

Nu har Rövarmamman inte kunnat tugga sin föda alls på höger sida, inte detta år och vem minns när det började? Äsch, inget att vara stolt över. När nu dessutom den dumma tanden molar och ilar och påminner om sin existens kanske det inte går att förneka behovet av ett besök till tandläkaren så mycket längre?

De är rätt fina de där blommorna på fotot i alla fall, och tänk så skönt sen när man har fixat tanden...det finns tack och lov bedövningsmedel för stackare som mycket hellre föder barn än går till tandläkaren. Ska minsann fundera på att verkligen beställa tid snart...kanske...

Rövare med rutiner

2009-03-05T21:03:00.000+02:00

Nu har det gått nästan två hela månader sedan mamman började jobba och flickorna började på dagis. På något vis har en viss rutin börjat framträda. Fem vardagar rusar förbi. Tidig väckning, mamma för till dagis och pappa hämtar. Eftermiddagen sköter pappa om och på kvällen leker alla och mamman hinner också förbereda nästa morgon. Efter sju börjar nattningsbestyr för de mindre.

När helgen kommer firas den med att bada bastu och äta något gott framför tvn. Barnen får vara uppe lite längre om de vill. Oftast är alla, speciellt de vuxna, så trötta att det blir tidigare läggning än inne i veckorna i alla fall. Lördagmorgon är mammans sovmorgon. Flickorna som vaknar samma tid som inne i veckorna, alltså före 7, får umgås med pappan, helst stillsamma, tysta aktiviteter. Till mammans stora irritation lyckas inte arranegemangen alltid. Dessa misslyckade sovmorgnar blir det en väldig snabbstart på veckostädningen, mattorna slängs ut och leksakerna flyger i barnkammaren med en väldig fart. Men framför allt samlas allt som behöver tvättas. Fem hela maskiner brukar det blir efter fem vardagar i denna fempersoners familj: mörkt 60 och 40, vitt 60 och 40 och så rött på 40. Maskinen får snurra hela dagen medan städningen pågår.

Någon ska hinna veckohandla och någon ska göra mat och barnen ska hinna vara ute en stund. Mycket mer än så hinner man inte med en vanlig lördag.

När söndagen kommer har också tumlaren arbetat sej igenom 30 kilogram tvätt, och kläderna bildar ett jätteberg på bänken i hjälpköket. Eftersom det är pappans tur att ha sovmorgon på söndagar blir det mamman som i arla morgonstund viker och viker och viker. Morgongröt och blöjbyte och lite lek mellan varven. Morgonkaffe och dagens tidning och småningom ligger tvätten i högar som skyskraporna på Manhattan skulle kunna tävla med.

Om inspiration finns blir det att stryka skjortor inför veckans jobbmöten...och vissa helger tas mangeln fram också. Inga sängar bäddas med skrynkliga lakan hos rövarna. Att däremot sängarna inte bäddas varje morgon är en helt annan sak.

Den här maskinen är den som jobbar mest hos oss. Här är ingen dag ledig. Veckans alla dagar får diskmaskinen starta. Eventuellt blev det lite färre gånger nu när alla äter sin lunch på annat håll, men på något konstigt vis fylls diskbänken med smutsdisk varje dag i alla fall?

På söndagarna tar vi oss tid att göra något tillsammans tex hälsa på hos någon eller bjuda hem gäster, eller åka till simhallen. Söndagarna är dagar när man ska vila och hämta kraft inför en ny vecka. På söndagar gör mamman manikyr och vattnar blommor och betalar räkningar.

Kontoret inifrån sett. Jag HAR städat och ordnat bort lite sladdar sen denna bild togs...men ungefär så här är utsikten för rövarmamman, fem dar i veckan, 8 till 16. Ingalunda sitter jag långa stunder på min stol, det blir en hel del springande fram och tillbaka i huset och vissa dagar går åt till möten på annat håll.

Nu ska det bli lite förändring igen. Imorgon kommer städerskan och skurar huset tills vi utmattade återvänder efter en hel veckas slit. Det borde betyda att vi på lördagen kan göra något roligt tillsammans med barnen, istället för att städa. Få se om det lyckas. Det kommer att vara intressant att åka hem efter jobbet. Livet är för kort för att städas bort!

Kallt kallare kallast

2009-03-01T19:15:00.003+02:00

Kanske det idag var den kallaste dagen denna vinter? Åtminstone kallaste dagen på hela sportlovet. Familjen begav sej till stadens simhall på förmiddan, trots att solen sken så vackert kändes det för bitande kallt att aktivera sej utomhus. Ellen blev trött av allt plaskande och somnade som en strandad val i bilen på hemvägen. Ronja däremot laddade med spaghetti och begav sej sen ut i skidspåret!

Hej och hå, skidan den slinter....
En mycket rödkindad tös var det som några timmar senare kom in.
Summa summarum har veckan varit riktigt bra. Storebror har hunnit med både vinterbad och en resa till Syötekeskus, för tillfället skrinnar han med några kompisar. Föräldrarna har jobbat men mamman har kunnat ha lite kortare dagar tack vare övertid hittills i år. Nästa lov lär komma vid påsk.

Friluftsdag

2009-02-23T22:46:00.001+02:00

Sportlovsveckan inleddes med en liten familjeutflykt på söndag. Rövarmamman gissade att snöyra och kallt väder skulle förhindra vettigt folk från att vistas utomhus, men i backarna vid Bergö sportstuga vimlade det av sportlovsfirare i alla åldrar.

Stugan där man kan hyra skidor, köpa liftkort, värma sej och njuta av varm dryck framför brasan. Öppet från 12 till 16. Den är varken byggd eller renoverad under detta årtusende, men servicen fungerar.

Vid pulkbacken finns avsågade tunnor av plast som barn och vuxna med för den delen, kan åka med, eller så har man med egna fordon. Rövardottern kommer ner i en hisnande fart så att ekipaget hoppar och flyger i guppen. Hjälm kunde ha varit bra att ha kanske. Nästa gång.

Barnen trivs i snön, trots att vinden som för med sej ännu mer snö är ganska kall. De äldre håller sej varma genom att rusa upp längs backen gång på gång. Stigakälken som Ronja vann på lotteri för några veckor sedan kommer väl till pass när storebror vill ha lite häftigare utförsåkning. Ellen sitter på fårskinnet och betraktar, och slickar i sej några fallande snöflingor nu som då.

Uppför den branta backen får man motion minsann, Ronja kämpar tappert för att hålla takten med Jonatan. Det är halt med nysnö på is och ibland rasar hon mer neråt än hon tar sej upp...och ibland glömmer hon sitt åkdon nere i backen. Men humöret är på topp och det är huvudsaken.

Inne i stugan smakar det bra med en varm gris och saft. Föräldraskapet njuter av kaffe och träffar några gamla bekanta som också hittat ut denna söndagseftermiddag. Ellen slukar en banan och snålas sen på sockermunk. Friskt väder ger stor hunger.

Trött blir man också av att vara ute. Vi kollar grillplatsen och ser oss omkring lite på området men Ellen verkar tycka att det räcker för denna gång.

Dags att samla trupperna, ta sitt pick och pack och söka sej mot parkeringen. En riktigt lyckad friluftsdag fick vi och med detta önskar vi alla ett härligt friskt sportlov!!

Nya färdigheter

2009-02-21T14:10:00.002+02:00

Nu kan Rövardottern skriva sitt namn. Vi hittade en skrivtavla, en sådan med magnetsystem, på loppis. Det har varit väldigt roligt att rita och skriva. Den senaste veckan har Ronja riktigt upptäckt att det finns bokstäver och hon är ivrig att lära sej vad de alla heter och hur de låter.

Ett saftglas hamnade upp och ner häromdan när hon plötsligt fick syn på Ellens bokstav på undersidan av DuralEx-glaset. Saften som rann ut över bordet glömde hon helt bort i sin lycka över att ha kunnat identifiera lillasysterns bokstav.

Brrrr...kallt

2009-02-17T20:51:00.002+02:00

Om man inte har något att säga kan man alltid börja med att påstå något om vädret...nu är det kallt, nu är det sol, nu är det vinter. Snö och kallt, riktig vinter.
Borde man köpa ny dunjacka? Eller hur många riktigt kalla dagar kan det finnas kvar denna säsong?

Värmekostnaderna stiger för den som inte har egen skog och eldar med ved. Hos rövarna understöder man lokala elbolaget genom att köpa deras dyra vara, men i kakelugnen eldas det också flitigt dagar som denna. Nu har veden åtgång!

Favoritbuset

2009-02-11T20:55:00.002+02:00

Stäng dörren! Håll dörren stängd! Släpp inte in Ellen! Ta bort Ellen!
På 3 sekunder har yngsta busungen slitit ut nästan allt ur skåpen om hon bara kommer åt.

-Va? Ska int´ de här plockas ner i denna behållare??

Det är såå kul att pilla bort pappersremsan bakpå trosskydden, sen fastnar de så trevligt och det bästa av allt är att se hur länge de kan flyta. Vita pappersbitar i vit porslinsbägare, hur logiskt som helst, enligt denna effektiva 1-åring!

Smycken, små näsor och tidsbrist

2009-02-07T21:46:00.002+02:00

Smycketillverkning idkas runt om i hemmen nuförtiden, eventuellt är det bara en fluga. Rövarmamman hade redan en gång uttalat sej om att denna hobby var något som inte skulle få ta henne. Inte pga brist på intresse, men för att man inte kan hålla på med så många olika saker.

Men vad hjälper det när ett paket till julen innehöll ett färdigt kit med material till några halsband och alla verktyg och tillbehör. Smycketillverkning är precis så roligt som vi misstänkte!

Fyra olika tänger som behövs, för att klippa och forma och passa samman delarna. Och de är praktiska till mycket annat också, man kan aldrig veta!

Rövardottern hon pysslar gärna med sina hamapärlor som hon fick i julas. Plockar dem på figurformar och sen får mamma stryka dem så att de smältar lagom och blir små konstverk. Pärlorna kan man även trä upp på snöre och göra halsband och armband. Det man också kan, men helst inte ska, det är att pilla upp dem i näsan. Då fastnar den lilla plastbiten och svider och spänner i lilla näsan, inget snytande eller klämmande eller pillande kan få den därifrån när den väl blivit tillräckligt intryckt.

Man kan göra som i Madicken så att man går till farbror doktorn. Men Ronja hon fick panik och skrek och grät och plågades så det skulle ha blivit en ganska lång resa till närmsta läkare som finns i staden. Därför tog mamman helt resolut sin smyckestång och bad pappan hålla barnets huvud i stadigt grepp, och vips så var pärlan ute. Det kan vara mångsidigt detta med smycketillverkning!

Det finns egentligen inte tid att sitta och pilla med de här sakerna nu när arbetslivet börjat, men mindre saker hinns ändå med mellan varven, tex detta hänge som pryder kamerafodralet.

Finfina vinterdag

2009-02-03T21:27:00.003+02:00

Tokiga mamman som återvänder till jobbet när det skulle gå att vara hemma och dra pulka i soliga vinterlandskap! Hemmamammaliv med det välordnade hemmet och de söta barnen och de sköna dagarna när man bara gör allt som är roligt.

Nej och nej, rövarmamman stortrivs med att vara tillbaka på sin tjänst. Hemmalivet är inte så pluttenuttigt sött och roligt som man ibland kan inbilla sej. Det allra bästa med att jobba är kanske att man då förstår att verkligen på riktigt ta vara på de stunder man är tillsammans med barnen, kvalitetstid heter det visst. Fotot är taget i söndags när hela familjen var ute på en pulkpromenad.

Och för dem som undrar så kan vi berätta att svaret på biopsin ska fås på måndagen. Bara att hålla ut, väntan är alltid värst.

Trevlig helg!

2009-01-30T22:14:00.003+02:00

"-Mamma, ja e no me Ellen på dagis å, tå ja pussaj på henna så sij ja nästan at Gunilla skjattaj, men int me na ljud"

Så sa Rövadottern imorse på väg till dagiset. Översatt till riktig svenska blir det:
"-Mamma, jag är med Ellen på dagis också, då jag pussar henne så ser jag nästan att Gunilla skrattar, men inte med ljud"

Mammans tolkning är att storasyster ser i ögonvrån att dagisfröken ler vid åsynen av hennes puss på lillasyster.

Så rart. Mamman åker lugnt vidare till jobbet med visshet om att systrarna trivs tillsammans på dagiset och att dagisfröknarna har insett att de är världens goaste små töser.

Dags att njuta av helg och ledighet.

GI och LCHF

2009-01-28T21:18:00.000+02:00

Rövarmamman har föraktat blomkål nästan hela livet. Äckligt och smaklöst. Något onödigt. Men nu passar blomkålen riktigt bra, på tallriken, i munnen och i magen. Genom att byta ut potatis mot blomkål sänker man kolhydratintaget rejält. På så vis minskar energimängden och förhoppningsvis kroppsvikten.

GI-fantaster rekommenderar mos gjord på blomkål, men det var inte moget här ännu...mycket aptitligare är det att bara ösa upp kokta bitar blomkål på tallriken och hälla sås gjord på malet kött och grädde ovanpå. Eller broilersås, eller varför inte i nödfall bara en ordentlig klick riktigt smör. Enligt LCHF äter man inga kolhydrater men tillräckligt med riktigt fett. Ost och grädde i alla former, grönsaker som växer ovan jord och så kött, fågel och fisk. En trevlig diet, som visar sej fungera bra. men alla dagar blir inte LCHF, vissa blir bara GI.

Snöänglar och batteriladdning

2009-01-25T08:08:00.001+02:00

Mer snö, vacker vit snö. Tänk att göra sin snöängel och bara bli liggande i allt det vita och friska och titta upp i vackert snötunga grenar och en vinterblå himmel. Nåja, om man inte orkar göra sej besväret så bjuder vi istället på denna bild så kan var och en beskåda den istället. Men ta er en stilla stund gott folk! Idag är det vilodag och batterierna ska laddas inför en hel lång arbetsvecka. Rövarmamman har återhämtat sej från förra veckans vedermödor och önskar alla bloggläsare en skön söndag!

Skottskadad och vingbruten

2009-01-21T13:51:00.005+02:00

Rövarmamman överlevde sin biopsi. Allt gick inte enligt planer med det brukar det inte göra när otursdrabbade är i farten. Nu är det över och det känns skönt. Bara att vänta på provsvaren, vilket i och för sej inte är så "bara" det heller.

Så här gick det till:

På måndagmorgon kl 8 infann jag mej nykter och lite nervös på inremedicinska avdelningen på vårat sjukhus. Jag blev vänligt mottagen av sköterskorna och placerades i ett trepersoners rum där alla sängar var lediga. En turkos bomullspyjamas och fina hälfria knästrumpor fick jag med mej och ganska omgående känner man sej som en utlämnad patient när egna kläder avlägsnats.

Kallt var det i det tomma rummet och ingen hade berättat när något egentligen skulle hända, ganska hungrig kände jag mej också och ingen morgonrock eller tofflor fanns så det var egentligen inget annat att göra än att krypa under täcket och vänta.

En sköterska sprang in och ut ur rummet och frågade dittan och dattan, om min diet, om jag hade mediciner och liknande. Möjligen skulle det ha lönat sej för henne att fråga allt på en gång men var och en får jobba enligt sin egen strategi. Eftersom jag hade mina föraningar om att en leverbiopsi inte känns så skön så hörde jag mej för om det fanns ordinerat premedicin.

9 tiden fick jag en lugnande tablett och sköterskan viftade bort all min oro med att detta är ingenting, bara ett litet stick och så ligger du här och vi kollar lite blodtryck och sånt och så åker du hem.

Tabletten gjorde inte så stor skillnad på mej och en stund senare satt jag på sängen när min läkare kom in för att diskutera situationen, vad misstänker man? Vilka är symtomen? Vad har tidigare prov visat och vad kan dagens undersökning ge? Hur går vi vidare sen? En toppenbra läkare har jag, det är fina fiskar det.

Efter 9 var det dags att rullas med säng och allt till röntgenavdelningen. Jag placerades i ett dunkelt rum där jag fick ligga på vänster sida med armarna över huvudet. Två sköterskor höll på att duka ett sterilt bord och röntgenläkaren kom in och hälsade på mej och undersökte mej med ultraljud för att lokalisera varifrån han skulle ta provbitarna.

Efter att sköterskan hade tvättat hela bröstkorgen på högra sidan med sprit fick jag en första bedövningsspruta under huden. Kändes ungefär som hos tandläkaren, sved kanske lite mer. Eftersom svidandet inte upphörde och jag hade känseln kvar sattes ytterligare en spruta.

Jag hörde en smäll och ryckte till och sköterskan förklarade att det är instrumentet man tar provbiten med som låter så. En pistol. Jahaja, kanske som när man tar hål i öronen, lugna puckar, andas in och andas ut, slappna av, har fött tre barn.

Provtagningsinstrumentet ska föras in mellan revbenen och först gör man ett snitt i huden med en liten vass kniv. Äsch vad det brände och sved, konstigt att jag kände precis alltihop trots bedövningen. Sköterskan förklarade att nu ska han sticka in instrumentet en liten bit i taget och sen kommer han att be mej andas in djupt och hålla andan då han skjuter, och att detta ska upprepas tre gånger och däremellan får jag andas vanligt.

Jag såg inte läkaren eftersom han var bakom min rygg, jag såg bara sköterskan som höll mina händer och hon lovade att jag fick nypa hårt i hennes arm om det blev riktigt besvärligt. Den andra sköterskan höll sina händer på mina vrister. Fast. Ingenstans att ta vägen. När jag kände den brännande smärtan som strålade ut i hela buken trodde jag inte det var sant. Så ont kan det väl ändå inte göra? Läkaren försökte få in instrumentet men varje rörelse var en plåga som gjorde att jag omöjligt kunde ligga stilla eller andas normalt. Jag kände att armarna försvann och att jag höll på att tuppa av. All verksamhet upphörde.

"Jag kan inte göra detta" sa röntgenläkaren, risken var för stor att han skulle skjuta fel om jag inte kunde samarbeta och man får egentligen inte tillföra folk smärta ifall det finns lindrigare metoder. Förslaget var att jag skulle få en ny tid en annan dag. Det ville jag inte heller, eftersom jag visste att dagarna fram till nästa försök skulle vara en olidlig väntan. Sköterskan stod och tryckte en kompress hårt mot såret på min bröstkorg medan vi resonerade om hur vi skulle göra. Jag föreslog att jag skulle försöka bita ihop men så blev det inte. Istället ville man höra med operationsavdelningen om de hade någon narkosläkare som kunde komma lite senare på dagen. Vi hade redan avverkat den tid som var reserverad för mej och dagen var fullbokad. Undrar om röntgenpersonalen offrade en del av sin lunchrast när nästa försök blev kl 12?

Jag fick åka tillbaka till avdelningen med levern intakt. Antagligen sov jag bort timmarna fram till tolv, minns inget speciellt, förutom att en sköterska kom och satte ett dropp åt mej. Jag hämtades igen med sängen och vi åkte hiss och det var så ljust åt ögonen med alla lysrör i korridorerna. Det verkade som den lugnande tabletten först nu hade satt in hela sin effekt, det var sååå skönt att slumra.

Tillbaka på röntgen kördes jag in med säng och allt i samma undersökningsrum, samma personal tog hand om mej och en till anlände, en grön gubbe som jag tror hade mörkt hår under mössan och kanske mörka ögon också? Han hade några sprutor med sej och tog min hand och började trycka in medicin i min kanyl. Det sista jag minns var att jag frågade vad han ger mej och han svarade att jag får värkmedicin och Dormicum, en medicin som gör att...
PANG, där klipps minnet av och nästa diffusa sak jag visste av var att min högra axel smärtade och stacks så att det var svårt att andas. Precis som när man har blivit titthålsopererad och haft luft inblåst i bukhålan.

Hela eftermiddagen sov jag i min säng på avdelningen, vaknade till lite ibland när sköterskorna kontrollerade förbandet, blodtrycket, droppet och några gånger kom laboratorieskötare och tog hemoglobin också. Värkmediciner fick jag och egentligen gick det ingen nöd på mej. Någon gång under dagen fick jag sällskap på rummet, en gammal råddig finsk tant som det var mycket om och men med. Hon pratade både i vaket och sovande tillstånd och TVn var på hög volym.

Kvällsmat var det första jag fick äta och det var en smaklös blandning av makaroner som kokat dubbelt för länge och så malet kött i oaptitligt stora bitar. Någon sallad eller ketchup fanns inte och inte behövde man vara rädd att bränna sej heller. När mannen och småflickorna besökte mej på kvällen hasade jag mej ut till kantinen tilsammans med dem och fick kaffe och wienerbröd som smakade desto bättre.

Trött efter dagens vedermödor passade det bra att släcka lampan och söka sömnen redan efter kvällsteet. Mp3-spelaren hade jag i örat men ganska fort slutade jag förstå vad rösten läste för mej...

Redan 5 tyckte min rumskompis att det var morgon, det var skrammel med ämbar och vägning och man kollade blodtrycken på oss båda och så fick vi in morgonmediciner och hann bara slumra en stund så var det dags för morgonmål. Välling och en skiva ljust bröd med ost och en kopp svart kaffe. Fantasilöst och absolut inte GI.

Jag hann läsa en pocketbok under det dygn jag vistades på avdelningen eftersom jag inte tilläts att gå upp de första 6 timmarna efter biopsin och dagen efter fanns det ändå inget annat att göra. När man är på sjukhus så väntar man bara på nästa programpunkt, mat, rond, mat, besökstid, skiftesbyte, mat, besökstid, kvällste, personalens kvällsrond osv...Hur tråkigt som helst.

Tolvtiden igår kom äntligen läkarna och rondade i mitt och tantens rum så att jag fick klartecken att få åka hem. Ändå fick jag vänta på sjukintyg och medicinrecept till närmare kl 3, men det gjorde ingenting för jag måste ändå vänta på skjuts. Under tiden passade jag på och köpte en ask choklad som jag tog med mej och gick och hälsade på hos röntgenskötarna. De ville veta hur jag mådde och berättade att så besvärlig biopsi har de inte sett och jag fick veta hur jag hade fungerat i mitt halvsövda tillstånd. Dormicum är bra för att man inte minns obehaget eller smärtan och det används ofta åt barn. Men det känns ändå bra att få en liten rapport om vad man gjort och sagt under tiden som försvunnit ur minnet.

Upplevelsen är individuell, men mitt tips till allmänheten är att om man ska vara med om en leverbiopsi så ska man begära ordentlig bedövning!

12 mån och 1 års kalas!

2009-01-18T16:27:00.008+02:00

Ellen Ida Marianne har nu hunnit bli hela 12 månader. Vi brukar fota med fårskinnet vid jämna månader men nu får hon istället posera med lära-gå-vagnen. Ellen är en glad tös som skänker hela familjen mycket glädje. Hon hänger med så där bara av farten och det var kanske därför som vi höll på att glömma att hon skulle fylla 1 år och att man borde ordna kalas!

Det blev i alla fall både blommor...

....paket....

...en härligt god tårta...

...och rolig kalaslek med syskon och kusiner!

GRATTIS PÅ 1ÅRSDAGEN ELLEN!

vinterbilder

2009-01-13T18:18:00.001+02:00

En stilla stund mitt i allt virrvarr med jobb och dagis och väckarklockor och väskor att packa.

En skön söndagspromenad innan snön smälte och allt blev bara slask och is. Alla fotona är tagna vid samma tillfälle och man kan väl påstå att himlen varierade i färg.

Naturen och speciellt skogen är det som ger ro i själen. Inga telefoner som ringer och inget spring i korridorer, bara ljust och lugnt och vackert. Rövarmammans motionerande är minst lika mycket för huvudet som för kroppen!

Igår inleddes gymnastikterminen och det faktum att det är två år sedan mamman jumppat ger sej till känna i ömma och styva muskler så här dagen efter. Ikväll är det pappans tur att fara iväg på egentid och röra på sin kropp, så det blir inte ens en promenad för mamman. Bara bus med rövarungarna och sen försöka få dem i säng i tid.

Ibland blåser det fram lite mörkare moln på vår himmel, fula tjocka moln som trycker ner oss, då är det viktigt att intala sej att där bakom finns både ljusblå himmel och skinanade sol. På måndagen blir det grovnålsbiopsi av lever, och det är inget att se fram emot, inte väntandet på provsvaren heller. Håll tummarna och sänd en tanke till en orolig rövare!

Och lugn, här kommer inte att publiceras några äckliga bilder av blottade organ eller blodiga nålar...ni kan lugt fortsätta följa bloggen.

NU är det NU

2009-01-10T08:57:00.005+02:00

Rövardottern fick klä en liten plastgran själv, tanken var kanske att mamman skulle rätta till det i efterhand. Det blev aldrig så, julen kom och gick, likaså nyåret. På trettondagen plockades allt pynt bort och upptäckten var att det är rätt trassligt att avlägsna glitter ur granar om det är bra lindat. På tisdag har vi Knut och då ska julgardiner och mattor ut. Nu i helgen ska vi bara göra det vi måste. Det är en stor omställning med jobb och dagis och skola.

Dagisstarten har förlöpt väl, flickorna verkar trivas och är lika glada när de blir lämnade som när de blir hämtade. Väckning på morgonen är allt annat än populärt för Rövardottern, de två första morgnarna var det rejäla strider och hårt motstånd, till ALLT. Men det har lugnat sej dag för dag och småningom kommmer det att gå som på räls.

Mamman gör långa dagar, körtiden efter att ha lämnat flickorna på dagis är ca 60 minuter, sen full fart på jobbet i 8-9 timmar och hem tillbaka, vilket betyder ankomst till hemmet ca 18. Då har pappan redan hämtat flickorna på dagis, lagat mat, storebror har kommit hem och de har ätit. Mamman får söka rester åt sej efter att kramkalaset med flickorna är avklarat. Läxläsning med skolpojke och genomgång av dagens post.

Plockar undan i köket, packar väskor till nästa dag och sätter fram rena kläder åt barnen. Dricker en kaffe och ger kvällsgröt åt flickor och smörgåsar åt pojkar. 19.30 är det pyjamastid för den minsta och en halvtimme senare är det Ronjas tur att borsta tänder och bli nattad. Sagor och vaggvisor och välling. Kvalitetstid är att mysa i sängen med kramgoa småflickor. Mamman orkar surfa eller slötitta på tvn och går tidigt i säng, sover som en stock och förstår ingenting när pappan berättar att han pottat och sökt nappar och stoppat om täcken, flera gånger varje natt?

Väckning 5.45. Dusch, frukost för vuxna, 5 st väskor+ en portfölj ställs på rad i hallen, ytterkläder för flickor klara att dra på. Mamman grejar med hår och smink och pappan läser tidningen. En liten lugn stund innan flickorna lyfts upp och kläs på. Hej och hå.

Eventuellt kan vi hoppas på att åtminstone Ellen redan har anpassat sin dygnsrytm till arbetsliv eftersom hon vaknade av sej själv halv sju imorse? Kunde man inte programmera på så vis att barn vaknar kl6 fem dagar i veckan och kl10 två dagar i veckan? Någon som vet hur man gör sånt???

Snart vardag igen!

2009-01-05T11:20:00.000+02:00

Vi väntar bara på jobb och dagisstart nu. Sista lediga vardagen hemma med barnen idag. Julpyntet får vara framme tills imorgon, då ska det bort så att vi vet att det är vardag. Härligt med riktigt vinterväder också, kallt och massor med snö föll igår. Rövarmamman tog sej en promenad i kylan den lilla stunden solen visade sej igår, en stilla stund i vinterfin natur. Kameran var naturligtvis med och bilder kommer inom kort. För övrigt kan det tänkas att det blir glesare mellan inläggen här framöver, tiden kan inte räcka till allt, inte ens för en rövarmamma...

Happy new year!

2009-01-02T11:46:00.001+02:00

Det sprutar eldklot i rövarskogen. Snön brinner och det smäller och tjutet och ryker. Äldsta sonen är helt i extas. Villa-avslutning och nyår, det är höjdpunkterna på året för pojkar som tycker om att smälla och skjuta raketer.

Rövardottern är inte rädd av sej hon heller. Hon sprang från den ena till den andra och verkade inte rikitgt veta var det var häftigast. Mammans uppgift bestod mest i att hålla ögonen på henne. Och att kika in i kammaren med jämna mellanrum.

Thunder King, nånting som ska förbjudas nästa år. Synd. I debatterna efter nyåret föreslås att pyrotekniker ska stå för fyrverkerier och vi andra ska få titta på. En bra tanke. För ungdomar med bil eller chaufför, eller för folk med fullvuxna barn, eller för pensionärer som bor nära ett torg. Vi som bor långt borta från centrum och har småbarn skulle inte se några fyrverkerier, utan istället plågas av tjatande barn hela nyårskvällen.

I vårat bostadsområde sköt vi ikapp med grannarna, varje familj hade vuxna ute och var och en med ansvar för egen familj. Småbarn och beibisar sov tryggt i sina sängar. De minsta barnen ska inte behöva släpas med till större evenemang där alkohol finns med i bilden och alla har inte heller någon som kan se efter barnen på nyår. Hellre ansvarar jag själv för mina ungdomars skjutande hemma än släpper iväg dem alltför unga på egen hand.

BOM! Det var rövarmammans åsikt i denna debatt. Fast...om det aldrig hade funnits några raketer så inte skulle jag sakna dem, det är rent vansinne att göra av med pengar på detta vis och skräpar ner gör det också. Men det finns absolut värre saker att sätta pengar på!

En fjäril snurrar iväg i mörkret och tjusningen sitter i att försöka fånga dem med kameran. Fjärilarna skulle visst förbjudas de också.

God mat, bastu, grevinnan och betjänten, chips, raketer, godis och tolvslag. Ett typiskt nyår för en småbarnsfamilj. Vem skulle ha kunnat tro för 20 år sedan att man skulle sitta och vänta på att få gå och lägga sej?

2008

2008-12-30T10:51:00.001+02:00

Klocka, tid, minutrar och timmar som blir till dagar och veckor och år. Livet som går och går, dagarna kommer inte igen. Året som gått, var det bra eller dåligt? Och hur blir nästa år? Vilken tur att man inget vet om sin framtid!

Nu är det inte mycket kvar av 2008, vad ska man göra för att fira in det nya året? Hos oss finns inga egentliga planer än så länge. Men det brukar ge sej av sej självt.

glasögon, IGEN?

2008-12-29T11:47:00.000+02:00

"-men inte NU IGEN eller vad?"
Så sa Rövarhövdingen när han såg kartongen för provbågar från Favoptic.
"-Why not?"

Må vara att det senaste paret kom hem i somras...men glasögon är ju något man använder varje dag, det första man sätter på sej och det sista man tar av sej. Ska det vara rättvist att gå omkring med ett och samma par på näsan hela tiden när vissa andra inte behöver några?

Glasögonbutiken på nätet hade rea, före jul, eller var det till den 31.12? Hur som helst, 29€ blev det för bågar, glas, expedition och frakt. Ingen nolla, bara tjugonio euro!
Vilket par tror ni det blev denna gång? Rosa, ljusblå, svarta, mörk metall eller beige-transparenta?

Mellandagar

2008-12-27T11:03:00.007+02:00

Ellen är helt obekymrad om vems famn hon sitter i, det är russinasken som är mer intressant. Sina paket var hon inte heller så värst ivrig att öppna, inte så länge det fanns roliga färggranna presentband att dra i och smaka på. Sådär efter julen nu så kan vi konstatera att laman inte slagit till i Rövarskogen än så länge. Julgubben hade en hel del arbete innan han hade trugat ut alla paket.

Vi fortsätter att njuta av julefriden, god mat och mysstämningen över lag. Barnen är nöjda och glada och har fullt upp att utforska sina nya leksaker och prylar. Mellandagsrean får vänta ännu ett tag och rutinerna är inställda på "helg-läge". God fortsättning önskar vi alla!

julkortsfotografering

2008-12-23T15:05:00.001+02:00

Ellen är lite för rädd för granen för att det ska se mysigt ut...
Märkte ni? Ja fick in ordet "för" hela tre gånger i en mening med 14 ord! Betyder det att meningen består till över 20% av det ordet? Äsch, procenträkning är inte längre min starka sida och det var kanske inte så viktigt i detta sammanhang.

Tillsammans med storasyster och någonting intressant att leka med går det lite bättre. Tomteluvorna hålls på än så länge, bara vi får se ögonen och något litet leende nu så kanske det blir julkort i år också.

Ganska bra. Ingen som kryper ur bilden, ingen som gråter..men titta hit lilltomten!

Efter ungefär 40 klick fick vi till slut de foton som sen blev julkort. En mycket trött Rövardotter vill egentligen inte längre posera.

Ellen har hittat tjusningen med att vara tomte och umgås med julgranen, det var så dags då, när storasyster redan har ledsnat. Bilderna med alla tre barnen ska vi inte ens tala om, tre är svårare än två. Att det kan vara så invecklat att fånga glada barn på bild? Just de gånger man vill det ska lyckas är det förstås extra svårt.

Nu är julkorten skickade, och det blev inget av de som syns här, men med dessa vill vi ändå önska alla bloggar och bloggläsare en trevlig kväll så här dan före dan!

Lyxbitar

2008-12-21T20:16:00.002+02:00

Så här söndagen före julafton har vi varit på stan och köpt de sista julklapparna för i år. Nu är det snart bara granen och pyntet som fattas. Bakningen är så gott som klar också. Här om kvällen blev det lyxbitar, det var flera år sen vi sist haft dem på kaffebordet till jul. I år blev smörkrämen smaksatt med rom, och chokladtäcket äkta Fazers blå.

Här kommer receptet för dem som vill ha något riktigt mäktigt gott:
4½ dl socker
3 3/4 dl mjöl
3 tsk bakpulver
1½ tsk vaniljsocker
4½ tsk kakao
225 gram smält smör
2 dl kokande vatten
3 ägg

smörkräm: 225 gram smör
1 äggula
225 gram pudersocker
½ flaska romessens
glasyr: 200 blockchoklad
4 msk olja

Blanda alla torra ingridienser till kakan. Smält smöret och koka vattnet. Vispa äggen i en skild skål. Rör ner vätskan och sist äggen och rör om smeten och bred ut den i en långpanna. Grädda mitt i ugnen på 175 grader i 17-20minuter.

Smöret till krämen vispas tills det blir vitt och fluffigt, tillsätt romsmaken och sockret och bred sedan ut smörkrämen på den ordentligt avsvalnade kakan. Ställ i frysen 30min så att smöret blir hårt. Under tiden smältar du blockchokladen och rör i oljan. Glöm inte kakan i frysen, ta ut den och bred på chokladen. När översta lagret stelnat kan man skära kakan i lyxiga bitar. Tänk på att det lätt blir mäktigt med smöret, sockret och rommen, så bitarna kan med fördel vara rätt små.

Dieten som annars gäller är en blandning av GI och LCHF, men nu är det jullov och man måste unna sej lite extra gott för att sedan orka hålla sej på den smala stigen alla de långa tråkiga veckorna hela vintern och våren.

Lucia på besök

2008-12-20T20:27:00.000+02:00

Sonja Sjöblom som årets Lucia, besökte pensionärerna på Emeliehemmet igår. Det var mycket högtidligt och stämningsfullt. Rövarmamman och flickorna var naturligtvis på plats, likaså mommo och moffa och moster med Jim.

Lucian var vacker att se på och sången fin, men det som värmde allra mest var att se de gamlas glädje över att få uppleva detta. Efter framträdandet serverades flickorna hönssoppa och till efterrätt ugnsäpple med vaniljsås. Ordföranden för hemmet höll ett tacktal innan Lucian med tärnor, luciamammor och pappan for iväg på fler uppdrag.

Julstämningen börjar infinna sej. Senare på kvällen var det julfest på storebrors skola. Som vanligt var programmet helt perfekt, lärarna måste verkligen sätta ner mycket tid på att öva allt med eleverna så att allt löpet så smidigt. Det är alltid årskurs fem som står för teatern så i år var det femmornas föräldrar som fick sitta på första parkett för att se teatern om indianer på buffeljakt. Inget jultema precis, men desto mer jul blev det när hela skolans alla elever fyllde scenen och sjöng julsånger, båda gamla godingar och nyare varianter. För nya måste sångerna ha varit, eftersom man inte sjöng dem när Rövarmamman gick i lågstadiet, det enades vi om.

11 mån

2008-12-16T18:10:00.005+02:00

Ellen blir 11 månader idag. Om en månad får vi hålla 1-årskalas. Och när som helst kan man beställa tid för 1-årsfotografering. De andra två barnen har också fått komma till fotografen vid ett år och denna gång tänkte vi att hela familjen ska få vara med så att vi får ett familjefoto nu när alla har kommit!

Ellen är en pigg och glad charmör, hon är inte överdrivet rädd främmande och hon tycker om all slags mat, sover hela nätterna och är på det hela taget ett lättskött barn. Bråttom har hon inte, hon ser ingen orsak att ställa sig upp på fyra, de gånger hon behöver förflytta sej hasar hon på rumpan istället. Hon är nyfiken och öppnar de lådor och skåp hon kommer åt, men klättra bryr hon sej inte om.

Ellen och mamma går på fysioterapi för att stimulera den motoriska utvecklingen, det tycker Ellen är roligt, tanten Anki leker och sjunger och har en massa intressanta saker i sin gympasal. Nu har vi kommit så långt att vi har mjukat upp höftlederna och hittat rätt ställning så nästa besök blev planerat först till mitten av januari. Mycket möjligt kommer Ellen att få en aha-upplevelse när som helst och börja krypa med en rackans fart helt av sej själv så då kan vi avsluta terapin.

Tredje advent

2008-12-14T13:37:00.000+02:00

Idag tänder vi redan det tredje ljuset. Familjen är flunssig och lillan har haft en släng av magsjuka. Alla är trötta och hängiga. Nu är det så här: Man kan välja att stressa ihjäl sej inför julens alla måsten, eller så kan man välja att låta julefriden komma och bara flyta med.

Idag har vi klippt ut snöflingor i papper och satt upp på fönstret i barnkammaren. Vi pyntar lite men struntar i storstädningen. Huvudsaken just nu är att vara med barnen och ge dem ett minne från barndomen där juletider är lika med glädje och mys.

Hoppas ni alla får en skön tredje söndag i advent!

Gamla knappar och äkta silver efterlyses

2008-12-13T10:02:00.000+02:00

Denna ring fick rövardottern av sin moster på självständighetsdagen. Hon ville vara fin på sin dagklubbsjulfest och fick lov att ta ringen. När vi kom hem fanns den ingenstans...inte i vanten, inte i fickan, inte hemma hos oss någonstans och inte heller i bilen. Så om någon har sett den, var snäll och ta vara på den och meddela oss!

Före och efter

2008-12-12T17:38:00.001+02:00

Höll på att glömma att vi lovade visa före och efter bilder. Förstfödde sonen blev ju friserad lagom till lillajul. Han var rätt så rufsig...

Snyggt jobbat! Vilken stilig ung man denne killer håller på att bli. Nu är det styling med skum och spray som gäller. Eventuellt borde åtminstone de äldre damerna i familjen få en omgång med sax eller kniv inför julen, men vi får se om vi hinner.

Det hopar sej en hel massa program just nu, det är hälsoutredningar, krypträningar och fysioterapi för ryggar och axlar, inskolning på dagis och så jobb förstås. Det ska bli riktigt skönt att få rutiner på både jobb och dagis i januari, nu är allt ett enda virrvarr och julefriden har tyvärr inte ännu kunnat ges plats. Julklapparna ska fixas och julgubbe beställas. Resten får bli som det blir.

Julen står för dörren

2008-12-08T12:05:00.000+02:00

Välkomna!

En nallebjörn med ett julrött hjärta får pryda årets dörrkrans. Granris och några tallkvistar med små kottar kvar har varvats. Ronja fick hjälpa mamma att stryka lim på kottarna och strö över guldglitter. Stommen i kransen är vide som virats runt runt och snurrats till en stadig ring. Sedan behövs järntråd att fästa risknippen med, rätt så mycket går åt. Enris och lingonris är också fint men det blev bara två olika träd den här gången. Alla kan göra sin egen dörrkrans det är inte svårt. Vill man fuska så köper man en färdig stomme av naturmaterial eller styrox, åtminstone på Tiimari finns de. Bandet till rosetten har tunna metalltråda i kanten som gör att det lätt kan formas snyggt, finns bl a på Prisma. Nu är det tid för julpyssel!

Älskade baby

2008-12-06T21:36:00.007+02:00

Ellen på lillajul, med ett paket som hon inte förstår sej på att öppna, och julgranen var hon rädd fastän den var liten...få se hur det blir den 24.12, med denna lättskrämda dam. Vi måste se till att få en snäll julgubbe i år misstänker jag, en som inte ser farlig ut alltså.

Vår busiga lilltjej i turkisk matstol. Så här ser hon ut när hon är pigg och mår bra. Igårkväll fick vi se raka motsatsen. Det höll på att gå riktigt illa när Ellen och hennes kusin Jim delade en lite omogen banan. För att "ha lika" fick Ellen också skivor istället för mosad banan. Flickan har ju 8 tänder och har aldrig haft problem med att inte kunna tugga eller svälja fel eller något sådant. Inte brukar hon vara glupsk heller. Men igår hade hon kanske otur, plötsligt märkte vi bara att hon böjde ner, eller hängde med huvudet. Inget hostande, men ett konstigt krampande läte hördes medan hon blev allt rödare och sedan började vitna ...nåja, vi behöver inte beskriva hela det hemska förloppet här. Mammans adrenalinnivå steg till nya nivåer och akutberedskapen kopplades på.

Så här gör man: Dunka i ryggen, kolla munnen men peta inte i svalget, då kan föremålet hamna längre ner och bli svårare att få loss.

Sätt barnet över ditt lår och dunka ryggen. Om ingen hostning eller andning kommer igång, sätt barnet rakt upp och ner och dunka ryggen.

Ring efter ambulans. Hålle linjen öppen för att få stöd och råd om hur göra.

Gå ut eller sätt fönster vidöppna så ni får syre.

Om föremålet är litet och barnet inte börjar andas kan det löna sej att göra inblåsningar för att få ner föremålet i ena bronken och på det viset ge fri passage till den andra lungan.

Normalt brukar man kunna få barn att hosta om man retar fram kräkreflex, men när det gått för långt så svarar de tydligen inte ens på att man petar i halsen.

Första delvårdsgruppen anländer före ambulans. Den här gången såg ingen på klockan men minutrarna gick väldigt långsamt. Lyckligtvis lossnade bananbiten och vi kunde börja andas bättre småningom. Men OM man inte klarar det själv och OM första delvården inte fanns, då skulle väntan på ambulans var olidlig. Ellen var inte ledsen, ingen gråt och inget skrik, hon var bara mycket stilla och mycket blek, andades lite ytligt flämtande och verkade sammanbiten.

Såklart blev hon rädd av ståhejet.

Om möjligt ska man skicka ut någon att möta hjälpen och visa vägen. Och ett tips vid samtal till nödcentralen är att dra allt på båda språken, och att berätta namnet på alla vägar ambulansen ska ta sej fram längs. Nya och mindre vägar finns inte alltid i deras register och det kan också vara förvirrande när mycket snarlika väg och gatunamn återfinns i många byar och städer.

Ett STORT TACK till Jocki och kompis som kom till platsen först och höll oss sällskap så länge vi väntade på ambulansen. Och ett lika STORT TACK till Linda och hennes "springpojke". Visst är det bra att det finns personal i ambulansen som kan undersöka syresättning och höra på lungor så behövde vi inte åka in till akuten denna gång.

Slutet gott allting gott. Vi aktar oss i fortsättning för skivade gröna bananer. Och för mycket annant också. Och kom ihåg: det är alltid bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite!

dieter

2008-12-04T17:21:00.000+02:00

Vad är detta? Jo, kolhydrater. Socker. Vita makaroner och korv som mest innehåller vitt mjöl och sen ett hjärta av söt ketchup. Det här är vardagsmat för barn som är hemma med mammor om dagarna. Tyvärr orkar inte mammor alltid laga så hälsoriktig mat. För barn som växer är det ok att äta kolhydrater, men mammor ska inte växa.

Detta ser bättre ut. GI-lunch. Solrosfrön rostade i olivolja, sallad av riven vitkål och färsk gurka, en rejäl klick cremefraiche och en skivad tomat. Man tager vad man haver. Att äta kolhydratfattigt innebär inte att gå hungrig. Istället för energi från kolhydrater sätter man in fett som energikälla. Rent fett och inte lättprodukter. Och det fungerar. Man mår bra, orkar mer och känner sej pigg. Sötsuget försvinner efter ungefär en vecka och kilona rasar i en takt av ca ½-1 kg/vecka.

GI-folk håller kanske inte med om detta med fettet. Rövarmammans kost påminner kanske mer om LCHF (Lågkolhydrathögfett). På nätet finns hur mycket som helst att läsa om de nyaste rönen om varför vi blir feta och hur vi blir sunda och slanka. Det farliga fettet var kanske sist och slutligen bara de kommersiella krafternas kampanj. Före vi hade low fat och light och kevyt och lätta så fanns det inte lika mycket fetma i västvärlden...

Reivparty

2008-12-03T16:23:00.000+02:00

Rövarmamman ska börja jobba. I januari blir det nya rutiner. 40 timmars arbetsveckor. Det känns roligt och inspirerande, men på samma gång vemodigt. Tiden som hemmamamma går mot sitt slut och det kommer aldrig mera att vara bara barnen och hemmet. Så många saker att tacka nej till, så mycket som inte kommer att rymmas i programmet. Som detta med vävning t ex.

För några veckor sedan hölls reivparty i barndomshemmet, alla kvinnor och barn och till och med husbonden var inblandade när varpen skulle bli till. Det är en konst som inte är så lätt att lära ur bok och inte heller så lätt att hålla alla moment i minnet eftersom det är rätt sällan det blir gjort. Färdigheten går i arv och lärs från generation till generation. Förra gången var gammelmormor ännu med men nu fick vi yngre klara oss.

Borde en arbetsbeskrivning presenteras i en blogg som denna? Jag tror jag gör det lätt för mej och bestämmer att den som vill veta hur man gör får fråga.

Här är resultatet, en lång fläta med skäl i båda ändar. Vi hann så långt att vi fick den i vävstolen, men sen blev det paus. Nu borde någon knyta för också. Antagligen blir det inte Rövarmamman som sätter sej i väven den närmsta tiden. Att börja jobba heltid efter fyra år hemma är en tillräcklig stor utmaning i sig. Men vem vet, det kan komma kvällar då det behövs terapi och då är trasmattor tacksamt. Att slå in trasor och dunka hårt och på samma gång se vackra färger bilda mönster, det kan blåsa bort vilka irritationer som helst det. Den som aldrig har vävt en matta borde se till att få pröva på!

Trevlig lilla jul!

2008-11-29T16:16:00.004+02:00

Så blir det helg igen en gång och inte vilken helg som helst, utan lilla jul och rövarparet ska få gå på firmajulfest till stadens hotell. Det är år och dag sedan de vuxna fått umgås utan barn. Tack vare mommo och moffa som ställer upp och firar lillajul med rövarungarna är det nu möjligt. Ordnad busstransport tur och retur och julbord ska det bli. Om det bara hittas nåt att sätta på sej nu också så blir det säkert riktigt bra.

Denna ängel finns på PAUS och den passar väl nu till att önska alla bloggläsare en riktigt mysig lillajul med? Vi sänder en tacksam tanke till frisörskan på PAUS som gjorde en fin klippning på en pojke som egentligen inte ville bli klippt. Före och efter bilder ska publiseras bara de kommer ur kameran till datorn...så ska ni få se hur det kan se ut när man inte låtit någon röra håret sen i våras.

Svartbröd

2008-11-27T22:23:00.001+02:00

Det som hade allra störst åtgång på marknaden förra helgen var limppan, eller svartbrödet, som det heter i receptet. Det sålde som smör i solsken kan man säga, eller så var det just smöret som gjorde de små smakproven så goda. På begäran kommmer här nu receptet.

SVARTBRÖD
50 gram jäst
2 tsk soda
1½ liter ljummet vatten
½ kkp limpmalt
1½ kkp socker
4 kkp vetemjöl
4 msk salt
1½ kkp lingonsylt
½ liter sirap
2 kg rågmjöl
Smula jästen i degbunken och häll över ljummet vatten. Rör ihop alltihop och knåda en stund. Låt sen degen jäsa i bunken i 6 timmar. Smörj en långpanna under tiden. Alltså en djup ugnsplåt.
Sätt degen i långpannan och fördela den i ett jämt lager som får jäsa ytterligare en timme.
Grädda 3 timmar mitt i ugnen i 150 grader. Efter en timmes gräddning penslas brödkakan med en blandning av starkt kaffe och sirap.
Låt brödet kallna inlindat i handduk och tjock filt. Långsam avsalning ger saftigt bröd.
Skär sen upp i lagom stora bröd som skivas tunt och äts med mycket smör. Kan frysas.
Denna limpa ger mycket energi och råg i ryggen.

Försäljning

2008-11-25T21:36:00.000+02:00

Här har vi vårat försäljningsbord med alla sakerna uppdukade:

DeCoupagetavlor och tygtavlor med roliga djurmotiv. Julkort och grattiskort, ljus dekorerade med servetteknik, linnetygspåsar med julbilder, silversmyken med nya modeflugan knappar. Och så bröd. Varsågoda och ta en titt. Det har varit bråda tider och nu är det skönt att inte ha någon tidspress utan bara pyssla till husbehov och när lusten faller på.

Utlottning

2008-11-24T14:17:00.002+02:00

Såklart ska ni få bilder från julmarknaden, men vi ska lotta ut lite grejor här först. Se så nätta saker man kan hitta:

Vår kompis Nilla har fått äran att ha en utlottning i sin blogg. Vinsten kommer från en helt ny nätbutik: Marjaanan Lahjaliike. Här kan man få en tjuvstart på sidan, den riktiga adressen kommer att tas i bruk snart (http://www.marjaananlahjaliike.fi/) men det går att beställa redan nu .

Allt du behöver göra för att ha en chans att vinna den söta sockerskålen och kannan är att lämna en kommentar i Nillas blogg, men vill du fördubbla dina chanser att vinna och få två lotter så länkar du till henne från din hemsida eller blogg.

Vinnaren dras på Finlands självständighetsdag 6:e december!
Lycka till och tack Nilla!

10 mån

2008-11-18T22:40:00.007+02:00

Alldeles nyss sa jag att min yngsta är 9 mån, eller 9½, ännu igår påstod jag åt någon att hon snart blir 10 mån, men hallå? Det byter datum varje dag tydligen, och fort går det! Det var flera dagar sen Ellen fyllde 10 mån. Tänka sej att vi snart har en 1-åring i huset.

Den här gången är det moster som har fotat, och därför är tösen lite blyg på vissa bilder. Klänningen är en av Ronjas, som vi har haft i skåpet i väntan på att Ellen ska växa i den, hmm, växa i och växa ur på samma dag, utsliten hinner den åtminstone inte bli.

Julen kommer...

2008-11-17T16:49:00.001+02:00

Inför julen ökar alltid lusten att pyssla och pynta och nu råder bråda dagar med tanke på att julmarknaden i Bennäs närmar sej med stormsteg. Vi ritar och klipper och målar och limmar och spikar och syr och lackar och och viker och paketerar och på fredagen ska vi knåda en stor deg så att vi får färskt bröd att sälja.

De här saxarna från creativ company är roliga för både stora och små fixare. Att beställa hobbymaterial från nätet kan lätt bli dyrt när det finns så mycket vackert och roligt och man tycker att priserna är förmånliga...så då kan det blir en stor leverans i slutändan.

Julmarknaden är på Sportis i Bennäs, nu på lördag, mellan kl 10 och 15. Alla som är intresserade av hantverk och hembakt mm ska komma och njuta av julkänslan och marknadsglädjen!

Sportis finns bredvid Sursik skolområde invid riksväg 8 i Bennäs...

Plättkalas

2008-11-13T11:33:00.000+02:00

Igår skulle flickorna ha haft lekkompisar på besök men feber satte stopp för det företaget. Besvikelsen var stor och Ronja ville istället se foton på vad vi gjorde senast vi träffade flickorna Virrhjärna-Yrväder. Den gången var det vi som var bjudna på plättkalas.

Yngsta yrvädret som är jämnårig med rövardottern. Mammas plättar smakar gott med socker på. Hoppas hon kryar på sej snabbt nu!

Rövardottern låter sej också väl smaka, hon föredrar sylt i sin plätt, evetuellt lite kladdigare, men huvudsaken att magen blir mätt och humöret på topp.

Änglar och andra figurer

2008-11-12T14:49:00.003+02:00

Hos rövarna pysslas det för fullt, mellan varven, det ska ätas och sovas och jobbas med lite annat också förstås. Men änglar och andra julmotiv klipper vi och limmar nu. De ska bli julkort som ska säljas på marknaden, och blir de inte sålda så skickar vi ut dem själva.

Ronja brås på sin mor och älskar att pyssla. Några timmar flyger lätt förbi bara hon har tillgång till hobbymaterial. Sax och lim och lite papper kommer man långt med. När mamman dessutom gillar att shoppa allehanda material så är lyckan gjord, både för mor och dotter.

himmelska blommor på farsdagen

2008-11-09T22:03:00.001+02:00

Vädret är grått, grått och vått. Hur tråkigt som helst. En skrämmande tanke dök upp: Håller jag på och förlorar intresset för fotograferingen? Men nej, skulle inte tro det...förklaringen är antagligen den ointressanta omgivningen och denna mörka årstid.

Så vackert blå himlen kan vara en solig sommardag! Knappt man minns det nu mitt i mörkaste hösten. Lika bra det skulle bli jul nu medsamma så man får den undanstökad och kan börja vänta på våren igen.

Mynta som doftar så friskt i den sköna svalkan när daggen just lagt sej en sen sommarnatt där endast syrsorna och någon uggla långt borta ger ljud ifrån sej. Långa ljusa nätter...och den där tiden när allt är så otroligt grönt och myggen inte ens har hunnit komma. Visst är det den tiden på året vi går och väntar på?

Lite mer snö nu, tack! När ljuset återvänder och naturen blir vacker igen ska Rövarmamman ta sin kamera och gå ut och njuta av de stilla stunderna som ägnas åt att fånga allt vackert som finns i närmiljön.

Dagens blommor tillägnas alla pappor, moffor och faffor, hoppas alla haft en bra farsdag!

Vargasången varje kväll

2008-11-06T22:59:00.001+02:00

Vargen ylar i nattens skog,

han vill men kan inte sova.

Hungern river hans vargabuk

och det är kallt i hans stova.

Du varg, du varg kom inte hit!

Ungen min får du aldrig!

Vargen ylar i nattens skog,

ylar av hunger och klagan.

Men jag ska ge en grisasvans,

Sånt passar i vargamagar.

Du varg, du varg kom inte hit!

Ungen min får du aldrig!

Vargen ylar i nattens skog

och hittar sig inget byte.

Men jag ska ge en tuppakam,

att stoppa ner i sitt knyte

Du varg, du varg kom inte hit!

Ungen min får du aldrig!

Sov mitt barn i bädden hos mor,

Låt vargen yla i natten.

Men jag ska ge en hönsaskank,

Om ingen annan har tatt´ en.

Du varg, du varg kom inte hit!

Ungen min får du aldrig!

*

*

Detta är inte en GI-blogg

2008-11-04T14:32:00.004+02:00

Vägen till slankhet lär gå via en balanserad kost och lämpligt med motion. Att veta hur man gör är tyvärr inte det samma som att faktiskt göra det. NU är vi på gång igen, och denna gång är det GI-dieten som ska få en chans att visa vad den går för.

Förra måndagen tog Rövarmamman farväl av allt vad kolhydrater heter. Ingen pasta, ris eller potatis, inte heller vitt mjöl eller synligt socker. Sparsamt med fruktsocker och mejeriprodukter. Och suget har redan försvunnit. Hunger finns och då äter man mat, men sötsaker behövs inte. Skönt!

De första kilona har rasat, men sen tog batterierna i vågen slut, kanske lika bra det? Inget blir bättre av att väga sej för ofta. Det här kommer ändå inte att gå på ett huj. Tidsplanen är ca 2 år. Och ca 30 kilo. Jepp. Det är sant. Inspirationen hämtas från Annas blogg. Det finns oändligt många bloggar och forum som handlar just om viktnedgång och hälsa, så därför blir Rövarbloggen aldrig en bantningsblogg, men ett litet inlägg kan vi ha ibland.

Dagens bild är en jättegod lunch: Sallad med tomat, kryddad fetaost och rostade solrosfrön. Till efterrätt blev det naturell yoghurt med frusna hallon. Mums!

Alla helgons dag eller Halloween?

2008-11-03T17:16:00.004+02:00

Seden att fira Halloween verkar bli allt mer trendig för varje år. Såklart, alltid kul med ett tillfälle att festa och affärerna säljer så gärna. Hos rövarna har man inte anammat trenden, inte ännu åtminstone. Det kommer säkert tids nog när barnen blir så stora att de börja ställa krav på att få delta i det ena eller andra.

Alla helgons dag däremot missar vi inte. En sorgens och minnenas dag när vi kommer ihåg de som betytt mycket för oss men som nu är borta. Till flera gravgårdar går vi hela familjen och kassen med ljus blir lite lättare för varje ställe.

I skymningen och när det blir mörkt är det som vackrast med alla ljusen. Kallt är det alltid hur mycket man än sätter på sej. Det är alltid kallt att hälsa på hos de döda. Men det känns viktigt att visa och förklara för barnen.

Så länge sedan, men som igår. Mänskor dör och nya föds, vissa träffar varandra och andra inte. Ibland kan det vara läge för en stilla stund för att tankar och känslor och minnen ska få sitt. Ger man inte utrymme i sitt liv för sådant så kan det bli tungt. Kom ihåg det alla läsare - och sköt om er!

Lisa Och Vindruvorna

2008-11-01T21:03:00.004+02:00

Movie by Jonatan
Regi Jonatan
Manus Jonatan
Medverkande Jakob Och Lisa
Assistent Ronja

Tack för att ni tittade

Första snön

2008-11-01T11:21:00.005+02:00

I morse när vi vaknade var hela världen vit. Barnen gläds över att få ta fram pulkor och skidor. Och visst blir vi vuxna också lite muntrare av det betydligt "ljusare" vädret. Dessvärre förvandlades all den vackra vita snön under dagens lopp till ett gråsuddigt blask.

Ikväll blir det pizza och sen mys framför tvn för hela familjen. Trevlig helg!

Klottgrisen och mammans vardag

2008-10-29T17:02:00.001+03:00

Med anledning av Stinas kommentar om hur jag som trebarnsmor hinner med allt möjligt så vill jag visa de här fotona så att det framkommer att jag nog hinner ge barnen mat ibland också.

Men hur hinner man?

Alla har 24 timmar i dygnet, och 7 dagar i veckan. Man ska sova, och jobba och äta och motionera och sköta sitt hem och sin familj. Det betyder att man ska handla mat, göra mat, städa och tvätta. Dessutom ska man hinna uppfostra och leka och trösta och bara finnas hemma. Jag kan inte stoltsera med bra planering eller goda rutiner...men det handlar om prioriteringar tror jag. Man måste ibland välja att ta sej tid med det man vill göra.

Städa kan man göra varje dag, varje vecka eller en gång i månaden, i vilket fall som helst känns det som om det alltid behöver plockas. Motionen och sömnen är kanske det som jag borde ge mer tid men som jag har prioriterat bort lite.

Sen är det en viktig sak; jag har snälla barn och en duktig man. Det bidrar säkert till att jag hittar möjligheter att få de värdefulla stunder när jag får göra sådant som gör mej glad, dvs blogga, pyssla, fota och läsa.

Textilslöjd

2008-10-28T11:04:00.000+03:00

Julmarknader och basarer närmar sej med stormsteg. Som motvikt till förvärsarbete och hushållsarbete är det roligt att sätta tankarna på annat. Rövarmamman har bestämt sej för att försöka sälja lite hantverk i år. Nu gäller det då att hålla igång och producera. Det blir servetteknik, på olika material, tavlor, tyg, korgar och ljus. Och lite blandat papperspyssel. Och så dagsfärskt bröd förstås. Men det roligaste av allt är att få vara med och träffa andra säljare och besökare.

Tyg hittar man på loppis, ofta vältvättat och struket. Då behöver man inte vara rädd för varken krympning eller färger som släpper. Och så blir det billigt förstås. Dessutom är det ett nöje i sej att gå på loppis. De här dukarna och handdukarna hittades på Retro i Jakobstad.

Gamla möbler

2008-10-26T21:15:00.000+03:00

Ikväll har Rövarmamman vistats i samma lokal som detta gamla skåp. Det borde kanske göras något åt det? Eller så kan man ha det som det är. Nu är det inte aktuellt i dagsläge, utan det står liksom bara på förvaring. Skåpet är arvegods och tillhör lillasyster.

Eftermiddagens och kvällens program har varit att sätta igång en väv. Kameran var med men bilderna vilar tryggt på minneskortet än så länge. Vi får ta ett skilt inlägg om hur man har "reivparty". Skåpet blev förevigat redan i somras när vi röjde ur och städade i väv-rummet. Småningom blir det till att sätta sej och väva. Det ska bli roligt!

omtumlande

2008-10-25T00:10:00.002+03:00

Livet kan var omtumlande. Så sant så. Tänk vad lite lilla Ellen vet om världen utanför! Ibland önskar mamman att hon liksom Ellen kunde få vara liten och bekymmerslös, och till och med en torktumlare framstår som mindre omtumlande än vardagarna som verksamhetsledare i en organisation i förändring. Ibland. Bara ibland.

Efter några rejäla gräl på jobbet, inkluderande personliga påhopp av den aggressivare sorten, så skulle det vara rätt mysigt att krypa upp i ett tvätttorn, dra igen luckan och sätta på "kylmä-ohjelma" för att svalka ner sej och få självkänslan att återta rätt form.

Vi lär så länge vi lever, ingen är perfekt och aldrig blir man fullärd. Denna veckas visdomsord lyder: Skämta aldrig med den som ingen humor har!

Trevlig helg!