14 juli 2008

Shopping


Trots bekväma skor blev benen och fötterna trötta efter en eftermiddag på köpcentret i Tuuri. Har inget att göra med att fötterna ska bära upp ett större antal kroppskilogram. Hela familjen drog ut på rövarstråk igår. Inget speciellt på inköpslistan. Egentligen ville vi bara ha lite program och kanske en utmaning - för det är just precis vad det är det!

Alla fem var trötta efter lördagskvällens trevliga grillfest. Natten bestod av sängvätning, renbäddning, saftflaskor och bröstmjölk och lite ropande, alla ålderskategorier representerade på den sista punkten. Skulle det ha varit sol hade vi åkt till stranden istället. Men det regnade och vi hade lovat shopping. Alla hade olika åsikter om vad shopping innebär.

Inåt landet sken solen från klar himmel. Men som tur regnade det också när vi kom fram. En olycka hade inträffat och gjort att det var bilköer på långt håll. Alla trötta barn som orkat hålla sej vaken i 100 km för att sen äntligen somna, de vaknade på nytt när vi tvingades stå stilla i trafiken. Otålighet till max och Rövardottern själv minsann hade blandat ihop begreppen och trott att Tuuri och Turkki var samma destination. Besviken över att inte få sola och bada och hoppa i bollhav var hon kanske inte på sitt bästa humör.

Första besöket in i affären varade inte någon lång stund. Eller förresten, jo, den var lång för vi stod i kö till toaletterna en bra stund innan vi alls hämtade varuvagn och gick in bland hyllorna i den oändligt stora affären. Storebror ville gå på egen hand, han skulle absolut inte se något annat än fiskegrejor, det är det som är shopping.

Rövarmamman ville se porslin och glas och inredning, mattor och tyger och hobbyprylar, och så kläder förstås och kanske lite kosmetika och teknik och papperslådor och korgar givetvis, både rotting och plast. Förvaring och inredning helt enkelt. Pappan var tålmodig och god och lät mamman se och känna på det hon ville. Babyn var mindre tålmodig, hon ville inte ligga i vagn och helst inte sitta där heller. Baby vill vara vid mammas bröst.

Rövardottern då? Jooo, hon vill inte sitta i kundvagn, hon vill springa omkring och titta själv, på leksaker och flicksaker. Storebror hade hittat vad han ville ha efter en ganska kort stund, då dök han upp och påbörjade sin övertalningsrond nro 1. Sen tar han bara på "replay" så många gånger tills han får som han vill, beroende på hur dyrt det är förstås.

Mamman skriver sin telefonnummer på Ronjas arm och hittar sen en pall att sitta och amma på. Pappan klämmer i misstag dotterns hand mellan kärran och en hylla. Det är trångt. Det är varmt. Det är kvavt. Svetten klibbar. Ellen vill inte att det ska vara stökigt omkring, hon vill ha mamma själv, och bröstet, i lugn och ro, och det ska inte vara svettigt och varmt.

Pappan vill inte se tyger och vi behöver inga fler förvaringskorgar. Muggarna är fula och mattan för dyr. Ut på parkeringen tillbaka. Nästan alla tar till lipen. Vad gör vi här?

Nåja, efter varsin varm korv och lite choklad så gör vi ett till tappert försök. Storebror är lugnare, han har vad han ska ha. Små magar är mätta. Mamman får prova kläder och hittar också, dagen är räddad. Ellen somnar och pappan hittar äntligen ett par sandaler som han har saknat hela sommaren.

Rövardottern får lite egentid med mamma och väljer åt sej ett pennfodral med Nasse på. Allt går bra. En timme för stängning slukar vi varsin smörgås och kör sedan hem. Nästa gång ska inga barn med.

Borta bra, men hemma bäst!

1 kommentar:

Karin sa...

Haha. :-D Ja kan riitti föreställ me ho dan äär var. Skönt ti koma hejm tibax! :-)